Fru talman! Tryckfrihetsförordningen och yttran-
defrihetsgrundlagen utgör viktiga delar av vår demo-
kratis fundament. I tider då vi har anledning att hysa
oro över det demokratiska deltagandet och alla säger
att vi vill öka skyddet och förståelsen för de medbor-
gerliga och mänskliga rättigheterna är det nödvändigt
att medborgarna kan förstå och hysa förtroende för
våra grundlagar. De demokratiska principerna och
grundlagarnas utformning måste därför vara tillgäng-
liga för var och en. Nuvarande utformning av tryck-
frihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen
kan på grund av sin lagtekniska komplexitet, sin
terminologi och sin teknikberoende utgångspunkt inte
med bästa vilja i världen sägas uppfylla önskvärda
krav på läsbarhets- och läsförståelseindex.
Miljöpartiet anser att regelverkens nuvarande
svårtillgänglighet riskerar att underminera de princip-
er de ska skydda. Förtroende för demokratin och
rättsstaten förutsätter att folk kan förstå grundlagarna
och använda dem som en ram för ett aktivt demokra-
tiskt deltagande. Dessutom måste man kunna relatera
grundlagarna till verkligheten. Blir skillnaden för stor
uppfattas de som föråldrade. Grundlagarna bör vara
någorlunda i fas med samhällsutvecklingen och den
mediala och tekniska utvecklingen. Om vi vill skapa
förutsättningar för en levande demokrati, där samtliga
medborgare känner sig delaktiga i samhället och både
välkomna och kapabla att uttrycka sina åsikter på den
demokratiska arenan, måste tryckfrihetsförordningen
och yttrandefrihetsgrundlagen, liksom övriga grund-
lagar, vara begripliga för var och en, inte bara en
angelägenhet för jurister, yrkespolitiker och rättsvår-
dande myndigheter.
Här vill jag gå i svaromål mot Helena Bargholtz
påstående. Det handlar självfallet inte om att göra en
förenkling till meningslöshet, utan om att göra det
läsbart och förståeligt.
För att exemplifiera vad jag menar med vad som
inte är tillfredsställande i dessa grundlagar kan jag
nämna nuvarande ordning för utgivningsbevis.
Frågor om utgivningsbevis för periodisk tidskrift
prövas av Patent- och registreringsverket. Slutliga
beslut av Patent- och registreringsverket i ärenden om
utgivningsbevis får överklagas till Patentbesvärsrät-
ten, vars slutliga beslut i sin tur får överklagas till
Regeringsrätten, där prövningstillstånd krävs för
överklagandet. Vad däremot gäller utgivningsbevis
för verksamhet enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttran-
defrihetsgrundlagen, det frivilliga grundlagsskyddet,
utfärdas det av Radio- och TV-verket efter ansökan
och prövning. Beslut av Radio- och TV-verket får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Pröv-
ningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrät-
ten.
Utgivningsbevis enligt tryckfrihetsförordningen
och utgivningsbevis enligt yttrandefrihetsgrundlagen
prövas alltså av olika myndigheter, med risk för att
dessa utvecklar olika praxis och synsätt. Dessutom ter
det sig inte samhällsekonomiskt försvarbart att två
myndigheter ska bygga upp en likartad kompetens
m.m. Rimligtvis bör prövningen för att garantera
enhetlig praxis, myndighetskompetens och kostnads-
minimering göras av en och samma myndighet. Än
allvarligare är skillnaden i överklaganderätten, vilken
inte bara kan medföra den beskrivna problematiken,
utan dessutom kan medföra att den som söker utgiv-
ningsbevis enligt yttrandefrihetsgrundlagen måste
erhålla prövningstillstånd redan på kammarrättsnivå,
medan den som söker utgivningsbevis enligt tryckfri-
hetsförordningen inte behöver prövningstillstånd
förrän i Regeringsrätten. Här finns alltså en diskre-
pans som man borde kunna ta bort och göra enhetliga
regler omkring.
Det här visar på tydliga brister i systematik och
terminologi på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga
området - brister som inte åtgärdas i regeringens
proposition. Snarare kan förslagen ytterligare tvinga
redan komplexa och svårtillgängliga regelverk.
Med anledning av detta föreslår Miljöpartiet i re-
servation 6 att en utredning tillsätts för en total över-
syn av det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området.
I utredningsuppdraget ska ingå att lämna förslag till
en gemensam grundlag som reglerar hela tryck- och
yttrandefrihetsområdet på ett sätt som svarar mot den
föreliggande mediala och tekniska utvecklingen.
Utredningen bör alltså inte endast tvinga in "nya
företeelser" genom detaljregleringar i existerande
regelverk. Dessutom ska då tillgänglighetsaspekten,
som jag tidigare talade om, vara ledstjärna i såväl
systematik som terminologi.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 6 och i
övrigt bifall till utskottets förslag.