Fru talman! Detta betänkande KU21 innebär ett
förstärkt grundlagsskydd för yttrandefriheten via
Internet. Som jag ser det är det just det s.k. frivilliga
grundlagsskyddet enligt databasregeln betänkandets
allra viktigaste punkt.
I dag är det så att om jag har en publiceringsav-
sikt, dvs. något som bara behöver finnas i min hjärna,
är jag faktiskt skyddad av tryckfrihetsförordningen
och yttrandefrihetsgrundlagen. Det sägs i 1 § i tryck-
frihetsförodningen att envar som har en publicerings-
avsikt är skyddad. I YGL hänvisar man till varje
svensk medborgare.
Egentligen har det varit lite märkligt att om jag
har en sådan publiceringsavsikt blir jag inte automa-
tiskt skyddad om jag gör min publicering på en hem-
sida på Internet. Men det skyddet inträder om jag
publicerar i en bok, i en dagstidning eller om det sker
genom radio eller TV. I debatter om personupp-
giftslagen, som vi haft en antal gånger i denna kam-
mare, har jag påpekat just orimligheten i de konsek-
venserna. Helt klart har det funnits en gråzon här.
Lagstiftningen har inte varit alltför tydlig.
Fru talman! Genom lagförändringen som inträder
i och med beslutet om dagens betänkandet - eller
rättare sagt först i och med det andra beslutet -
tydliggörs grundlagsskyddet. Om man registrerar sin
hemsida och anger ansvarig utgivare har man därmed
samma grundlagsskydd som för övriga medier.
I en särskild motion har vi pekat på fördelarna
med detta lagförslag, men också på riskerna för att
kostnaderna för registrering av hemsidor kan utgöra
s.k. hindrande åtgärder och att regeringen inte bör
sätta dessa kostnader alltför högt. Utskottet har i sina
skrivningar påpekat att den fria åsiktsbildningen är en
utgångspunkt vid en utvidgning av det grundlags-
skyddade området, vilket i sig innehåller förbud mot
hindrande åtgärder. Utskottet förutsätter därför att
regeringen i sin bedömning av ansökningsavgiftens
storlek väger in dessa faktorer. Dessa skrivningar
anser vi vara mycket bra.
Fru talman! Det har också funnits en gråzon för
den nuvarande databasregeln som bygger på att tid-
ningar dubbelpublicerar sina artiklar på Internet.
Uppdateringar som bara funnits på Internet har legat i
denna gråzon, dvs. det har varit fråga om ifall de är
grundlagsskyddade eller inte. Med de nya reglerna
tydliggörs ansvaret på den sidan.
Fru talman! På en punkt kan man säga att det har
blivit uppochnedvända världen. Det gäller frågan om
yttrandefrihetsbrotten där regeringen föreslår utvidg-
ning av brottskatalogen utifrån perspektivet olaga hot.
I Mediegrundlagsutredningen var detta förslag en
reservation från juristordföranden, Moderaterna,
Kristdemokraterna och Folkpartiet. Här har nu alla
partier utom Kristdemokraterna och Folkpartiet för-
ändrat sin position. Moderaterna intar nu en motsatt
ståndpunkt och är emot utvidgningen av yttrandefri-
hetsbrotten. Majoriteten i utredningen, som var emot,
är nu för denna förändring. Det är intressant hur det
kan svänga i politiken!
Fru talman! Utvidgningen av brottskatalogen är
befogad. De gamla traditionella medierna hade kan-
ske inte varit i behov av en sådan utvidgning, men
genom utvidgningen av det grundlagsskyddade om-
rådet på Internet så är det viktigt att så att säga mota
Olle i grind - hot via Internet får ju inte bli ett
grundlagsskyddat område.
Fru talman! Vänsterpartiet har skördat en viss
framgång i och med att utskottet enigt tillkännager för
regeringen att det är viktigt att göra en samlad över-
syn av brottskatalogen i tryckfrihetsförordningen. Det
finns ju en risk för att man gör enstaka förändringar
så att totalbilden inte blir vad man önskar. I nästa
betänkande, som vi ska debattera om en stund, görs
också en utvidgning av det straffbara området i brott-
skatalogen. Det är alltså bra att man nu får göra en
samlad utvärdering och bedömning av hela brottska-
talogen.
Fru talman! Det finns även ett annat område där
ett par partier har sprungit ifrån sina ställningstagan-
den i Mediegrundlagsutredningen. Det är i must car-
ry-frågorna - Moderaterna och Folkpartiet stödde
must carry-förslagen i utredningen men avslår här
och nu.
Fru talman! I betänkandet finns också en del yr-
kanden från den allmänna motionstiden. Vi har ett par
reservationer i sådana frågor. Det gäller genmälesrätt
och det gäller annonsering för sexuella tjänster. Den
senare frågan är väckt med avseende på de s.k. re-
klambilarna för vissa sexklubbar som har förekommit
i Stockholm. Sexualbrottskommittén tittade på det
här, men konstaterade att den var förhindrad att lägga
fram förslag om koppleribrott för sådan verksamhet
eftersom det är en grundlagsfråga. Det är en intres-
sant principfråga. I dag är köp av sexuella tjänster
kriminaliserat, men inte försäljning av dem.
Koppleri, dvs. förmedling av köp av sexuella
tjänster, är däremot kriminaliserat. Det är förstås en
märklighet att reklam för sådan försäljning utan vida-
re kan fortgå. Det är en obalans i det rättsliga system-
et. Vi vill gärna att man ska granska detta i en ny
utredning som inte ska vara förhindrad att föreslå
förändringar på grundlagsområdet. Senare i dag ska
diskuteras reklamregler för tobaksvaror. Sådan direkt
reklam är ju förbjuden, men det är tydligen inte re-
klam för sexuella tjänster. Det är en märklig obalans.
Fru talman! Jag ber därför att få yrka bifall till re-
servation nr 11.