Fru talman! Yttrandefriheten får aldrig tas för
självklar. Det blev vi uppmärksammade på tidigare i
år när Aftonbladets Kalle Jungkvist fälldes för hets
mot folkgrupp. Brottet han begått är att han inte har
lyckats förhandsgranska inlägg till Aftonbladets Tyck
till på nätet. Rätten konstaterar att det inte ens räcker
med att vara snabb att plocka bort osmakligheter när
de upptäcks.
Tyvärr ger domen alla oss som har kritiserat rege-
ringens inställning till yttrandefrihet på nätet rätt. Den
nuvarande lagstiftningen är inte anpassad till ny tek-
nik och till de möjligheter som den ger till att ut-
sträcka yttrandefriheten till alltfler, men värre ändock
är att det inte finns någon uppriktig ambition från
regeringens sida att ändra på detta förhållande.
Fru talman! Nu behandlar riksdagen propositionen
och betänkandet som berör yttrandefrihetsgrundlagen
och Internet. Förslagen bygger på Mediegrundlagsut-
redningen, där jag var ledamot. I utredningen förde
jag fram förslag om en individualiserande yttrande-
frihet. Men förslagen avfärdades, och i stället fastna-
de utredningen för att hemsidor ska få skydd om de
har en ansvarig utgivare, dvs. precis som Aftonbla-
det.se har i dag.
Nu har vi sett följderna av ett sådant system. Det
innebär att även nätet kommer att drabbas av för-
handsgranskning och att möjligheten till en snabb och
bred debatt begränsas kraftigt. Populära debattsidor
som Aftonbladet kommer att tvingas att hålla igen,
och vi får ett tystare Sverige.
Fru talman! Internet möjliggör helt nya former av
kommunikation genom vad som skulle kunna kallas
många-till-många-samband. För enskilda människor
är detta en nyhet. Från att tidigare ha varit hänvisad
till att försöka göra sin röst hörd genom kommunika-
tion en-till-en eller publicera sig genom ett traditio-
nellt medieföretag finns nu möjligheterna för enskilda
människor att konkurrera med etablerade medieföre-
tag om att ha en allmän röst. Få tekniska genombrott
har haft en sådan potential att förnya och förstärka
yttrandefriheten.
Fru talman! Regeringen talar i andra sammanhang
om att den vill öka den reella yttrandefriheten. Det tas
som intäkt t.ex. för krav på minskad ägarkoncentra-
tion. Men om man inte vill utsträcka den reella ytt-
randefriheten till nya medier klingar sådana motiv
falskt. De farhågor som vanligen förs fram handlar
om att debatten blir okontrollerad och att det är vik-
tigt att kunna bekämpa t.ex. hets mot folkgrupp. Jag
kan inte instämma mer, och vi kommer senare att föra
en debatt som gör oss påminda om detta. Därför står
jag också bakom skärpningen av bedömningen av
vilka brott som är yttrandefrihetsbrott. Men det blir
fel om man omöjliggör för ansvarsfulla publicister att
göra debattforum tillgängliga.
Därför kan det möjligen krävas andra åtgärder,
som förbättrad spårbarhet genom krav på att loggfiler
sparas under en viss tid och genom en översyn av
polisens möjligheter att få tillgång till dessa under
brottsutredningar. Visst kommer några att slippa
undan genom att vara skickliga på att dölja sin iden-
titet, men då måste man verkligen väga för- och
nackdelar mot varandra.
Fru talman! Yttrandefrihet handlar om rätten att
ifrågasätta, kritisera och debattera, vilket också inne-
bär att även yttranden som kan uppfattas som krän-
kande eller sårande måste kunna tillåtas. Förutom att
det finns ett stöd för stärkt individuell yttrandefrihet i
regeringsformen ligger också denna syn i linje med i
hur idén om yttrandefrihet vanligen uppfattas. Det är
naturligtvis ingen slump att många av dem som drab-
bas av personuppgiftslagen menar att deras yttrande-
frihet kränks och att eftersom vi har yttrandefrihet i
Sverige så borde denna också vara tillämplig på hem-
sidor. Regeringen borde därför på allvar ha övervägt
möjligheterna att individualisera yttrandefriheten
genom grundlagsändringar. För att få en mer indiv-
udualiserad yttrandefrihet bör regeringsformen 2 kap.