Fru talman! Jag skall här och nu inte gå in på frå-
gan om listan. Det sköter Ingvar Svensson på ett bra
sätt för vår del. Vad jag vill peka på är våldsproble-
matiken.
Efter att under snart två decennier ha påtalat TV-
våldets negativa påverkan vad gäller våldsskildringar
eller pornografiska bilder får jag äntligen bistå ett
förslag om att en varning inför sådana bilder skall
meddelas på TV. Givetvis är jag medveten om, som
Mats Einarsson sade, att det inte löser problemen.
Men jag tycker ändå att det är ett mycket positivt steg
i rätt riktning.
Det blir nu Granskningsnämndens uppgift att fö-
relägga den som bryter mot bestämmelsen, vilket blir
en mycket viktig uppgift i dag. Det är också viktigt
att föreläggandet verkligen förenas med vite, så att
det inte blir som när vi, några stycken, anmälde och
fick videofilmer fällda, vilket i princip inte ledde till
större böter än för en parkeringsförseelse.
Vi kristdemokrater har länge sagt att det inte är
möjligt att kräva att föräldrar själva skall ta ansvaret
för alla program som deras barn och ungdomar ser
utan att ha samhällets stöd. Man måste som förälder
kunna lita på de program som sänds tidigt under da-
gen. Man måste också som förälder kunna lita på och
inte behöva se alla filmer och program själv. Det blir
en ohållbar situation. Det som medierna förmedlar
har stor betydelse, bl.a. för de ungas verklighets- och
rättsuppfattning. Självfallet är det så att bilden påver-
kar.
Forskning inom bl.a. Human Dynamics visar att
vi människor påverkas olika och att våra fem sinnen
måste tillfredsställas olika mycket. Inom skolan är en
diskussion i gång om att varje lektion måste tillfreds-
ställa syn- och hörselintryck, vädja till den emotio-
nella intelligensen osv. Det är då ytterst märkligt att
det kan hävdas att program med våldsskildringar inte
skulle påverka barn och ungdomar negativt. Det finns
forskning som säger att de som saknar egen fantasi
och därmed inte kan bearbeta programmen drabbas
värst.
Jag hör till en av dem som tror att attitydfrågan
t.o.m. vad gäller våldtäkt av unga flickor har en viss
påverkan om man ständigt blir matad med dessa sce-
ner. Det blir på något sätt legitimt.
Givetvis är jag tacksam mot alla de män som nu
tar på sig ett vitt band på klädseln och därmed visar:
"Jag ger mitt hedersord på att inte begå våld mot
kvinnor och inte öppet stödja eller med tystnad ac-
ceptera våldet mot kvinnor." Det är klart att jag är
tacksam att vår statsminister satt med ett sådant vitt
band här nyss. Men det är faktiskt inte tillräckligt ens
om Ingvar Carlsson, Ulf Adelsohn och Göran Persson
går runt med vita band. Jag är tacksam för att de gör
det, men hade dessa herrar med sina maktpositioner
tidigare försökt att sätta stopp för TV- och videovåld,
hade det med all säkerhet också funnits mindre av
våld i samhället.
Det redovisas att var fjärde kvinna blir misshand-
lad eller våldtagen. Utbudet av våld måste minskas.
TV och andra massmedier inriktar sig i för hög grad
på unga kvinnors sexualitet.
Vad som nu händer är att TV-program med ingå-
ende våldsskildringar eller pornografiska bilder före-
gås av en varningssignal med ljud eller av en varning
som visas i löpande bild. Det innebär inte att alla barn
och ungdomar automatiskt låter bli att se på våldssce-
ner. Jag vet att det t.o.m. kan öka nyfikenheten i bör-
jan. Men det som är positivt är att föräldrar äntligen
får en chans att se vad som bedöms som ingående
våldsskildring av verklighetstrogen karaktär. Detta
innebär förutsättningar för att en landsomfattande
diskussion kan starta.
Det kan bli något av den värderingskommission
som vi kristdemokrater önskar att regeringen kunde
tillsätta för att diskutera värdefrågor. Vilka sändning-
ar är det som granskningsnämnden finner innehåller
våld i strid med bestämmelsen? Anser föräldrarna
detsamma? Det kan alltså leda till att opinionsyttring-
ar får större genomslagskraft som i vissa stater i USA.
Jag hälsar alltså detta förslag välkommet, och jag är
glad att som nyvald riksdagsledamot få vara med om
att fatta ett sådant beslut. Det kommer direkt att ge
konsekvensen att mindre barn slipper att se dessa
våldsskildringar, och det kommer på sikt att påverka
ungdomars attityder positivt.