Herr talman! Ministern säger att man har följt ut-
vecklingen noggrant och att den bästa investeringen
för idrotten är att den visas brett. Idrotten är mycket
väl medveten om detta.
I mitt inlägg kunde jag visa att idrotten t.o.m. be-
talar av sina relativt knappa resurser, i alla fall om vi
jämför med förhållandena i andra länder, till svenska
TV-kanaler för att de skall visa mer idrott. Det gäller
t.ex. damfotbolls-VM eller Fotbollskväll. Idrotten tar
sitt ansvar. Idrottsrörelsen i Sverige behöver inte
skrivas detta på näsan.
Nu återstår det att förklara hur det juridiskt skall
gå till om vi har en lista i Sverige samtidigt som slut-
spelet i fotbolls-VM går i Korea nästa gång. Hur kan
regeringen påverka till vilket företag det internatio-
nella fotbollsförbundet eller det koreanska fotbolls-
förbundet säljer denna rättighet?
Vår jurisdiktion är väl rimligen bara det som gäl-
ler i det egna landet och det egna fotbollsförbundet,
för att ta det exemplet, och de arrangemang det råder
över. Då får det ju de här konsekvenserna. Varje
motiv för en lista bortfaller ju fullständigt om det inte
är så att man skall trissa ned priset för att vissa TV-
kanaler skall kunna visa arrangemangen billigare. Då
drabbar det idrotten precis på det sätt som idrottsrö-
relsen befarar.