Fru talman! Jag tror inte att Inger Davidson här i
dag har hört mig säga på det sättet. Jag har aldrig
någonsin i något anförande påstått att Perssonpengar-
na skulle rädda situationen för elever med särskilda
behov. Det finns kanske andra som har sagt så, men
jag har inte gjort det. Jag vill tvärtom understryka -
och jag gjorde det senast i veckan i en debatt i Nykö-
ping - att jag är oroad för hur vi skall klara vår fram-
tid. Det kostar att bygga ut ett kunskapssamhälle, och
det blir kommunerna som får betala. När vi lever
längre, måste kommunerna betala. I dag kallas de
pengarna för Perssonpengar. Det kan vara fel benäm-
ning, men det jag sade i mitt anförande var att jag tror
att vi även i framtiden kommer att vara beroende av
statliga medel.
Sedan får man se över allting annat. Man kanske
återigen får se över detta med egenavgifter och funde-
ra om det var ett rätt sätt att hantera saken eller inte.
Eller tog det för mycket pengar från kommunerna?
som Inger Davidson påstod.
Jag har alltså stor respekt för frågan hur vi skall
lösa ekonomin för kommunerna. Det är därför som
jag inte förstår den moderata politiken, att man skall
sänka skatterna så mycket. Det hjälper ju inte att ge
den enskilde mer pengar i handen, eftersom helheten
kommer att kosta så mycket mer.
Jag hoppas att vi fler gånger kan diskutera hur vi
skall kunna lösa skolans ekonomi i det framtida pers-
pektivet.