Fru talman! Det händer något. Jag tycker att vi från mina allianskamrater har fått bra redogörelser om en hel del insatser som vi i den nya alliansregeringen gör.
Efter år av larmrapporter händer äntligen något. Vi har nu en regering som gör det som många i Skol-Sverige har väntat på. Vi vågar se problemen men också ta fram åtgärder.
Den socialdemokratiska regeringen var bra på att prata skolpolitik. Den var rätt bra på att beskriva bilden av skolan, men det var en bild som inte alla uppfattade som verkligheten. Det var en bild som socialdemokratiska politiker hade skapat enbart utifrån vad de själva ville se. Man var också rätt bra på att ignorera de problem som många rapporter visade fanns - och som finns.
Trots att rapport efter rapport och utvärdering efter utvärdering visade att allt inte stod rätt till i svensk skola fortsatte den socialdemokratiska regeringen att prata. Men man gjorde nästan ingenting. Jo, man ökade resurserna för att skolorna skulle kunna anställa mer personal. Det var bra men långt ifrån tillräckligt. Dessutom öronmärkte man de här resurserna.
Jag skulle ändå vilja passa på att rekommendera Rossana Dinamarca att prata med sin - om inte partikamrat så blockkamrat, Ibrahim Baylan, och fråga vad hans partikamrater i hans hemstad Umeå tycker om de öronmärkta Wärnerssonpengarna. För ett sådant samtal, Rossana Dinamarca! Så får du ta den diskussionen med Ibrahim Baylan och höra vad man tycker i hans parti. Den socialdemokratiska handlingsförlamningen har ersatts av en alliansregering med handlingskraft som inte heller blundar för problemen. Vi låter oss inspireras av det som är bra men vi ser också med öppna ögon vad som behöver rättas till.
Fru talman! Vi kristdemokrater, och den nya regeringen, vill något med svensk skola. Vi har en vision, och vi har ett mål som vi arbetar med. Det är en skola där kunskap och tydliga värden står i fokus, en skola som lärare och elever kan känna sig stolta över. Det är en skola där man känner trygghet, där man känner sig respekterad och där varje elev får möjlighet att utvecklas till toppen av sin förmåga. Det är en skola som ger eleverna de nödvändiga verktygen för att möta samhällets krav. Jag är fullt medveten om att vi inte kan åstadkomma denna förändring enbart genom politiska beslut. Vårt uppdrag är ju att ge engagerade och duktiga lärare och skolledare, som vi har gott om i dag, stöd för att genomföra en förändring, att se potentialen hos varje elev och låta det vägleda arbetet. Vi får inte vara nöjda förrän varje elev går ut grundskolan med godkända betyg.
Att man har fått de kunskaper man har rätt till måste vara den absolut största och viktigaste uppgiften för varje regering och varje ansvarsfull politiker. Men det här är ett mål som den tidigare socialdemokratiska regeringen aldrig vågade sätta upp. I stället lät man år efter år passera utan att ta tag i det faktum att var fjärde elev lämnar grundskolan utan fullständiga betyg och att var tionde elev inte ens är behörig att påbörja ett gymnasieprogram. Hur kunde det bli så, Ibrahim Baylan? Hur kunde detta bli möjligt? Berätta det för kammaren. Berätta det för mig. Jag är mycket intresserad av det. Hur kunde det bli så?
Fru talman! Nu måste problemen hanteras. Vi måste våga sätta in åtgärder, och det är det som regeringen, Allians för Sverige, nu gör. Jag kan förstå att det är svårt för den tidigare regeringen att se att det här finns en regering som lyfter upp de problem som skolan brottas med och som också vågar ta tag i problemen och komma med förslag till lösningar. Vad man gör i dag i Socialdemokraterna och på hela vänstersidan - jag räknar faktiskt inte in Miljöpartiet här, det vill jag vara tydlig med att säga - är att man fortsätter med det som redan i dag inte fungerar. Mer av det - det är det recept som jag ser i dagens betänkande.
Fru talman! Grundskolans problem måste lösas i grundskolan. Varje lärare måste få förmåga och tid att se varje elevs styrkor och svagheter. Det går inte att flytta grundskolans problem till gymnasieskolan och hoppas på att det individuella programmet ska lösa det som inte grundskolan klarade av. Nationella regler och uppföljningssystem kan aldrig ersätta lärarens kompetens på det här området, men de kan vara ett stöd. Därför vill vi införa en tydligare kontrollstation, redan i årskurs 3, och betyg tidigare, från och med årskurs 6. Det har mina kamrater beskrivit så väl att jag bara vill instämma i det som är sagt när det gäller den delen.
Fru talman! För oss kristdemokrater, och för regeringen, är kunskapsförmedling ett av skolans två ben. Det andra är värdegrundsarbetet. Värdegrundsarbete är ett svårt ord som används ofta men sällan ges innebörd. Värdegrundsarbetet handlar om att skolan ska förmedla en grundläggande känsla för vad som är acceptabelt och inte acceptabelt. Skolan måste i ord och praktisk handling förmedla vilka grundläggande värden som utgör basen för vårt samhälle. Det handlar om människors lika värde, om det okränkbara människovärdet, om omsorgen om de svaga och utsatta, om individens frihet och integritet. Detta är grundläggande värden som vuxit fram inom många kulturer och traditioner, men det är också värden som utnyttjats och förvanskats genom historien. Därför är det viktigt att ge dessa värden en förankring. Det är ett arbete som hela tiden måste pågå, varje dag, varje timme, i klassrummet, på rasterna, i skolan. Man löser inte det arbetet genom olika kampanjer, olika projekt och värdegrundsår. Det måste pågå hela tiden, varje dag, varje timme, hela tiden i skolan. Det här tycker Kristdemokraterna och alliansregeringen är ett väldigt viktigt arbete, och jag vill understryka det.
I det betänkande som vi behandlar i dag finns det många motioner. Jag kan bara notera att från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är det ett väldigt tydligt varnande finger när det gäller friskolor. Ja, säger Socialdemokraterna, vi kan tänka oss friskolor, men de ska se ut så här, så här och så här. Vänsterpartiet säger rakt av nej till det, och konfessionella friskolor vill varken Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet ha. De ska bort. Jag tycker att det är ett viktigt budskap till våra skolor ute i landet, som både är friskolor, konfessionella skolor och kommunala skolor, att beskedet från vänstersidan är att de här skolorna ska läggas ned. Åtminstone Vänsterpartiet är väldigt tydligt på den punkten.
Fru talman! De kommande åren kommer att innebära många nya beslut. Vi kommer att ställa nya krav på skolan men också skapa nya möjligheter. Vi ska göra vårt bästa, vi kristdemokrater, tillsammans med våra allianskamrater, för att undvika att våra förslag ska bli nya pålagor för lärare och elever. De ska ses som en framgång och en möjlighet till utveckling för både elever och skolor. Vi har en hög ambition när det gäller att förverkliga en skolpolitik som sätter varje enskild elev i centrum, en skolpolitik vars mål är att alla elever ska känna sig trygga och uppskattade och där varje elev får en möjlighet att nå skolans mål.
Jag vill avslutningsvis, fru talman, yrka bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet och avslag på samtliga reservationer.