Fru talman! I fjol lämnade 30 000 elever grundskolan utan att vara godkända i ett eller flera ämnen. Det är lika många människor som det bor i Karlskrona eller Eslövs kommun. Så ser det ut varje år - runt 30 000 elever klarar inte av grundskolan. Problemen är betydande i många svenska grundskolor.
Tack vare alliansens valseger i höstas har Sverige nu fått en regering som tar svårigheterna på allvar och som dessutom har kraft och majoritet att göra någonting åt dem. Vi förbereder en rad åtgärder för att förbättra elevernas möjlighet att nå de uppsatta målen.
Barn har olika förutsättningar och har olika lätt att lära sig. Sjuåringar har en spridning i mognad som mellan fyra- och elvaåringar. Därför är det helt naturligt att vi vill ha en flexibel skolstart. Den måste allraminst innebära antagning två gånger om året. Redan i årskurs 3 ska skolan undersöka om eleverna kan läsa, skriva och räkna. Om de inte kan det ska kommunerna bli skyldiga att erbjuda stödinsatser.
Eleverna ska få betyg i årskurs 6 och i fler steg än nu. Men de skolor som vill får gärna ge skriftliga omdömen tidigare. Vi ska dessutom se till att de får vara betygsliknande. Det är många elever och föräldrar som uttrycker att de vill ha betyg tidigare, och vi är övertygade om att det kommer att höja kunskapsnivån. Men frågan är vad som händer med de elever som har svårt med sin inlärning. Det kan bero på många olika saker, men en avgörande faktor är lärares utbildning och skicklighet. Därför ska vi se över lärarutbildningen, och vi satsar stora pengar på akademisk fortbildning. Dessutom återinför vi speciallärarutbildningen. Därför kommer ni i Vänsterpartiet att få se fler speciallärare ute på skolorna och inte som nu bara någon enstaka specialpedagog.
Lärare måste också få utökade befogenheter att ingripa när elever stör arbetsron i klassrummen. Vi har en skollag som inte stämmer överens med verkligheten. I den står det inte att man har rätt att ta mobiltelefoner och mp3-spelare i förvar om de stör verksamheten. Men vem skulle ha kunnat tro när den lagen skrevs att nästan varenda 15-åring skulle äga en mobiltelefon och en mp3-spelare? Bland annat därför behövs en ny skollag, som flera socialdemokratiska ministrar tidigare har försökt få till stånd. Nu har alliansregeringen majoritet i riksdagen, och en ny skollag är under utarbetande. Det kommer att fattas beslut om den under denna mandatperiod.
Fru talman! Varje dag är det 100 000 barn som går till skolan och utsätts för mobbning och annan kränkande behandling. Det är nog vårt största hälsoproblem bland barn och unga. Det leder till dålig självbild, depressioner och till och med självmord. Men det är också 50 000 elever som mobbar, och dessa 50 000 blir senare överrepresenterade i ungdomskriminalitet och drogmissbruk. Allt detta sker i en miljö där vi tvingar eleverna att vara. Det handlar ytterst om vuxna som inte tar sitt ansvar och som inte sätter gränser.
Vi vill ju naturligtvis alla vidta åtgärder mot mobbning, men det är av avgörande betydelse att rätt åtgärder sätts in. Vi moderater har länge pratat om vikten av forskningsbaserade åtgärder. I den nya regeringen har vi nu fått gehör för våra åsikter. Nu satsas det 40 miljoner på att utbilda lärare och få skolorna att satsa på forskningsbaserade metoder.
Fru talman! I dagens betänkande avstyrker utskottsmajoriteten 180 motionsyrkanden, de flesta från Miljöpartiet och Vänstern. Konstigt nog finns det få motioner från enskilda socialdemokrater. Framför allt finns det endast ett partiyrkande från riksdagens största parti. Jag tolkar det som att Socialdemokraterna tycker att skolpolitiken är bra som den är och att de inte har någon uppfattning om hur de 30 000 elever som varje år lämnar grundskolan utan betyg ska bli en mindre skara kommande år.
Betänkandet innehåller också 64 reservationer, men inte en enda reservation där oppositionen har kunnat samla ihop sig. Det är då för väl att det inte längre är vänsterkartellen som styr vårt land!
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.