Fru talman! I Socialdemokraternas Sverige hade fler än var tionde elev som gick ut årskurs 9 inte godkända betyg i svenska, engelska och matematik. Mobbning, skolk och otrygghet var stora problem i den svenska skolan. Det är därför på tiden att vi nu har en ny regering som vill ändra på den dystra trenden.
I den borgerliga alliansen och då inte minst i mitt parti, Folkpartiet, har vi under en lång tid riktat skarp kritik om grundläggande problem i svenskt skolväsende. Det handlar om flera saker, bland annat om att kunskapsresultaten är för låga, att ordningsproblemen är för stora och att lärarnas situation är för dålig sett till karriärmöjligheter, fortbildning och befogenheter.
När det gäller de problem som vi i alliansen identifierat och uppmärksammat har vi levererat en rad skarpa förslag till åtgärder. Vi har också fått väljarnas stöd för att genomföra dem.
På några punkter - det handlar då inte bara om grundskolan utan också om gymnasieskolan och den högre utbildningen - kan man notera mindre positionsförflyttningar från framför allt Socialdemokraternas sida. Men i grund och botten står oppositionen kvar på ungefär samma ställe som tidigare.
Fru talman! Undersökningarna TIMSS och Pisa framför allt visar att svenska elevers kunskaper i matematik och naturkunskap samt deras läsförståelse har försämrats. Åttondeklassarna år 2003 var sämre i matematik än sjundeklassarna år 1995. TIMSS visar också att svenska elever tillhör dem som ofta kommer för sent och stör lektionerna och som oftare än ungdomar i andra länder har ogiltig frånvaro.
Ambitionerna i den nya regeringen - i den borgerliga regeringen, alliansregeringen - är självklart mycket högt ställda för svensk grundskola. Skolan för elever i de lägre åldrarna har ett kunskapsuppdrag som är livsviktigt för Sveriges framtid som välfärdsnation och som ett utvecklat industrisamhälle och informationssamhälle.
Utan de grundläggande baskunskaperna för våra barn och ungdomar blir det förstås mycket svårt att klara de nya ämnen som introduceras senare i skolan. Hur klarar man fysiken om man inte har de grundläggande kunskaperna i matematik, och hur klarar man SO-ämnena om man inte har grundläggande goda kunskaper i svenska?
Satsningen på baskunskaper och på utvärderingar tidigare är oerhört viktig i just detta perspektiv. Det handlar om att värna skolans uppdrag som skapare av jämlikhet och lika möjligheter genom att öka de grundläggande baskunskaperna så att alla får vara med.
För mig som socialliberal är inte det viktigaste uppdraget för svenskt skolväsende att fostra egoister under någon falsk täckmantel av individualism - alltså att man säger att det viktiga är att armbåga sig fram och gå över lik för ära och berömmelse och för ett tjockt lönekuvert.
Det viktigaste för mig är att skolan genom att vi höjer de grundläggande baskunskaperna blir en murbräcka mot segregation. Det ger också en möjlighet att skapa ett mer jämlikt samhälle.
Fru talman! I motionsfloran och bland reservationerna noterar jag någonting som jag tycker är ganska intressant. I reservation 9 från Socialdemokraterna - det gäller fristående skolor - lyder de två första meningarna så här:
"Etablering av nya friskolor får inte leda till sämre undervisning i den kommunala skolan eller till ökad segregation. Kommunens inflytande vid etablering av friskolor ska stärkas." Den första meningen är bra. Den andra meningen är mindre bra.
Rätten att starta friskolor ska baseras på krav och kriterier som är lika i hela landet, menar vi. Det handlar om att följa grundläggande styrdokument för skolan och om att den som söker är en seriös aktör.
Rätten att starta fristående skolor ska
inte
villkoras eller vara beroende av politiska majoriteter i en viss kommun eller förvägras på grund av socialistisk dogmatism.
Jag instämmer i det som sägs i den första meningen - det tror jag att vi alla här gör - alltså att etableringen av nya friskolor inte får leda till sämre undervisning i den kommunala skolan.
Men då ska vi också veta att de fristående skolorna har en mycket positiv inverkan på hela skolsystemet. De har också inneburit höjd kvalitet i hela skolsystemet och ett ökat tryck på att satsa mer på den kommunala skolan.
Dessutom tror jag att vi alla kan vara ganska överens om att segregationen och utanförskapet i Sverige framför allt beror på den mycket låsta situationen på bostadsmarknaden och på det stora utanförskapet på arbetsmarknaden. Fristående skolor har inneburit en boom i antalet aktiva val. Vi vet nu, efter att ha haft reformen i 10-15 år att de fristående skolorna inte är något exotiskt, lite pittoreskt system vid sidan om för några procent av eleverna - ett system där man har lite alternativ pedagogik och sådant, utan friskolorna är i dag en etablerad och normaliserad del av det svenska skolsystemet. Det har inneburit att när det här systemet etablerats och blivit en mer betydande faktor har också fler än bara de som har varit mycket aktiva i sina individuella val också börjat välja friskolor. Det innebär att det inte längre är bara de välbeställda, de från starkt akademiskt drivna hem och så vidare som utnyttjar den här valfriheten.
Sedan finns det en till sak som är viktig. Om man vill stärka den kommunala skolan i den situation vi nu har finns det en rad verktyg för att göra det. Alliansregeringen har lagt fram flera förslag som om de genomförs skulle innebära att den kommunala skolan förstärks och förmodligen också skulle innebära att färre elever söker till fristående skolor. Jag tänker till exempel på tidigare utvärderingar. Det gäller då betyg från sexan, satsningar på arbetsro och möjligheter att stävja våld och mobbning samt profilklasser för talangfulla och extra studiemotiverade elever, något som införs i många borgerliga kommuner.
Oppositionen säger nej till allt detta. Ni fortsätter i samma riktning som förut. Men det är ju just den politik som ni vill fördjupa, förstärka och utveckla som har lett till denna explosion av friskolor.
Jag kommer ihåg hur det var när jag i slutet av 1990-talet satt i utbildningsnämnden i Stockholms stad och vi införde 20 profilklasser i matematik och svenska i grundskolorna i Stockholms stad. Vänsterpartisten i nämnden röstade då faktiskt med den borgerliga majoriteten, av det enkla skälet att han ansåg att den kommunala skolan var så viktig att den måste vara stark och erbjuda de här eleverna möjligheten att gå i en profilklass, för annars skulle de söka sig till fristående skolor.
Fru talman! Vi i Folkpartiet och alliansregeringen har tillsatt en rad nya utredningar - det brukar nya regeringar göra. Utbildningsdepartementet har arbetat mycket med direktiv. Man har också lagt fram en rad propositioner på det skolpolitiska området. Detta innebär att det under mandatperioden kommer att bli fler stora förändringar. Steg för steg kommer också den politik att genomföras som vi fått väljarnas förtroende att driva.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i utbildningsutskottet betänkande rörande grundskolan samt avslag på samtliga motioner.