Fru talman! Lise Nordin nästan beklagar sig över att jag talar om subventionerna. Jag uppfattar det lite så.
Det är väldigt viktigt att man i en sådan här debatt, som rör om det finns subventioner till kärnkraften eller inte, vilket vi nu har konstaterat att det inte finns, lyfter blicken något och ser hur det ser ut runt omkring. På vilka sätt tävlar de olika energislagen mot varandra?
Man har med förödande tydlighet, fru talman, kunnat konstatera att kärnkraften inte får några subventioner. Däremot får de stora och kraftiga pålagor. Man försöker näst intill straffa ut ett enda energislag medan andra kostar skattebetalarna stora pengar, till exempel Miljöpartiets alternativ med förnybart och framför allt vindkraft i spetsen. Bara elcertifikaten har under de sju år som riksdagens utredningstjänst tittade på kostat skattebetalarna inte 100 miljoner, inte 200 miljoner, inte 1 miljard, utan 30 miljarder i extra pålagor, förutom det som vi politiker ibland lägger på i form av skatter och andra höga energikostnader.
Fru talman! Det absurda i hela debatten i dag är att Miljöpartiet låtsas som det regnar för sitt eget förslag och det de själva har att komma med. De jagar fullkomligt frenetiskt, nästan religiöst, varje antydan till att det skulle finnas något stöd för kärnkraften, som tjänat oss så väl i så många år.
Kärnkraften har inga extra stöd. Vi har kunnat konstatera det i dag. Vi visste redan innan att kärnkraften i stället dras med skatter, straff och extra pålagor. Det blir nästan ett litet löjets skimmer från Miljöpartiets sida.