Herr talman! Frågan om omskärelse av pojkar har
debatterats flitigt under senare tid. Det är en fråga
som är svår, komplex och som väcker känslor. Jag
tror att många upplever någon form av konflikt mel-
lan barns hälsa och välbefinnande kontra kulturella
och religiösa värden, så även jag.
I Sverige omskärs ca 3 000 pojkar per år. Det
finns sannolikt ett mörkertal när det gäller ingrepp
som sker utan myndigheternas eller sjukvårdens kän-
nedom.
Centerpartiet ställer sig bakom utskottsmajorite-
tens förslag i dess helhet. Vi anser att det är riktigt
med en lag och reglering av omskärelse av pojkar
som inte är medicinskt betingad. Smärtlindring blir
obligatorisk och ingreppet får utföras endast av legi-
timerad läkare eller, i vissa fall, av personer med
särskilt tillstånd av Socialstyrelsen. Trots de tvek-
samheter som kan anföras anser Centerpartiet vid en
samlad bedömning att förslaget motiveras av att den
medicinska säkerheten ökar och av att smärtlindring
säkras.
Socialutskottets majoritet, som jag och Center-
partiet tillhör i denna fråga, har gjort viktiga skärp-
ningar och förbättringar av regeringens förslag. Från
Centerpartiet motionerade vi t.ex. om att alla pojkar
oavsett ålder ska ges samma rätt till ett tryggt, smärt-
fritt kirurgiskt ingrepp. Utskottets skärpning, innebä-
rande att omskärelse inte ska få utföras utan smärt-
lindring samt att smärtlindringen ska ombesörjas av
legitimerad läkare eller legitimerad sjuksköterska, är
bra. Tillsammans med resten av innehållet i ut-
skottstexten betyder det att Centerpartiets motions-
krav har tillgodosetts. Även övriga förslag och skriv-
ningar i utskottsbetänkandet känns så långt jag kan
bedöma genomarbetade. Det är bra att vi har uppnått
en enighet, i varje fall i det närmaste, mellan partier-
na.
Det är viktigt att noga följa effekterna av den fö-
reslagna lagstiftningen. Därför är det som utskottet
säger om att regeringen efter fyra år ska återkomma
till riksdagen med en bred redovisning av erfarenhe-
terna av lagregleringen ett bra förslag.
Statens medicinsk-etiska råd är en av flera instan-
ser som i sina remissvar framfört värdefulla syn-
punkter på detta ärende. Bl.a. har de diskuterat att det
behövs fortsatt samhällsdialog om möjligheterna till
förändringar av formerna för omskärelse, åtminstone
på längre sikt. Med full respekt för kulturella och
religiösa värden och intressen kan det inte vara fel att
stimulera dialog - och dialog betyder självfallet att
alla berörda ska delta.
Till sist, herr talman, vill jag yrka bifall till försla-
get i utskottets betänkande i dess helhet.