Fru talman! Först skulle jag vilja kommentera en
fråga som Bengt Hurtig ställde. Han frågade varför
EU 96-kommittén har lyft bort utredningen om EMU.
Jag sitter i denna kommitté och jag kan säga att vi
hade en ganska ingående diskussion om detta. Den
utredning som regeringen har beställt, med 15 olika
expertrapporter, om jag minns rätt, tycker vi var till-
räckligt heltäckande. Det är också ett tillräckligt urval
av experter som utför denna utredning för att vi skall
kunna undvika att ha en dubbel utredning. Vi kommer
självfallet att kritiskt granska denna utredning.
Mats Hellström ville inte svara på frågan om mil-
jöskatterna. Men jag vill konkretisera mig. Krävs det
inte, Mats Hellström, majoritetsbeslut på miljöskatte-
området för att få med sig motspänstiga medlemmar?
Vilka andra styrmedel anser regeringen vara mer
effektiva än de som vi med stor kraft använder på vår
egen industri här hemma i Sverige? Har vi inte en
dubbel anledning att försöka hitta strategier som både
förbättrar miljön och skapar konkurrensneutralitet för
svensk industri? Varför är regeringen emot detta med
majoritetsbeslut, som borde vara en självklarhet och
som också, tror jag, skulle ge EU-projektet ökad legi-
timitet?
Den andra punkten som jag tänkte ta upp handlar
om att Mats Hellström sade att regeringen handlar i
Essenavtalets anda. Hur är det med punkterna om
sänkta löneskatter, som rekommenderades? Regering-
en höjde, tillsammans med Vänsterpartiet och Gudrun
Schyman, de skatterna med jag tror det var 53 miljar-
der kronor strax efter att man träffat avtalet.
Hur är det med punkten om ökad flexibilitet på ar-
betsrättens område? Regeringen gick i en återställare,
på nytt tillsammans med Vänsterpartiet, tillbaka till en
omodern och rigid ordning på arbetsrättens område.
Huvudfrågan gäller naturligtvis: Är regeringen be-
redd att överlämna suveränitet på finanspolitikens
område till EU?
Mats Hellström hann heller inte komma in på frå-
gan om varför kampen mot den tunga narkoti-
kabrottsligheten inte skall få samma vapen som kam-
pen för ökad rörlighet för varor, tjänster och kapital
inom EU. Är det inte så att just tredje pelaren är det
samarbete som skall kompensera denna fria rörlighet?
Är det då inte rimligt att samma redskap finns för att
kompensera de negativa effekterna av den fria rörlig-
heten som finns för att åstadkomma denna fria rörlig-
het? Jag tror att även detta skulle öka legitimiteten i
hela EU-projektet, om vi kunde gå en ordentlig
match, en samordnad aktion under gemensamt euro-
peiskt kommando, mot den stora knarkbrottsligheten.