Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Allmänpolitisk debatt (forts. från 1 §) Sverige och internationaliseringen

INGRID NÄSLUND (kd), 2000-01-19 (riksmöte 1999/2000).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag skulle vilja börja den här utblick-

en på ett kanske något annorlunda sätt. Jag funderade

lite grand på hur min omvärldsuppfattning har präg-

lats, och jag funderade också på hur mina första rela-

tioner med människor från andra länder var.

Men först, för att tala om omvärldsuppfattning

över huvud taget, vill jag referera till den bok från

mina föräldrars bibliotek som betydde väldigt mycket

för mig som barn och ung människa. Den kanske är

ett lite förvånansvärt bokval. Vi lånade en hel del

böcker, så att det kom in väldigt många böcker av

olika slag senare, men i biblioteket fanns inte så oer-

hört många böcker.

Den som jag läste om och om igen därför att jag

tyckte att den var så spännande och gav mig så myck-

et var John Bunyans Pilgrims Progress, en bok från

1650, som jag som mycket ung flicka, som barn,

faktiskt läste flera gånger.

Jag kommer ihåg att pärmarna var lila. Jag minns

att det bestående intrycket jag hade av den boken var:

Skulle man klara sig på den inre resan och på resan

genom livet över huvud taget var man väldigt bero-

ende av relationer till andra som kunde hjälpa en

framåt. Utan Faithful, Trogen eller Trofast och Hope-

ful, Hoppfull, hade pilgrimen klarat sig väldigt dåligt

på resan, och han hade inte nått det som var målet för

Pilgrims Progress, den himmelska staden.

Detta kanske kan tyckas som en något annorlunda

inledning om omvärlden, Sverige och internationali-

seringen. Jag funderade vidare hur de första kontak-

terna med människor från andra länder eller med

andra länder var. Det rörde sig huvudsakligen om

människor man stötte på. Jag växte upp under kriget.

Jag började skolan under kriget. Krigsbarn som kom

till Sverige var Ritva i mormors trappuppgång som

gav oss lite utblick och kunskap om hur det varit i

Finland under kriget. Det var Eva Henckel, som var

judinna och tagits emot i ett svenskt hem, som gav en

skrämmande inblick i hur det var ute i Europa. Sedan

fortsatte det naturligtvis vidare under studietid.

Vi hade inte samma tillfälle att tågluffa på den ti-

den. Men man tog sig till och med för att lifta när inte

pengarna och reskassan räckte till att komma ut så

mycket som man ville. Det skapade värdefulla kon-

takter. Jag hade också som ganska ung tillfälle att

jobba i u-land som lärare. Men det som betyder väl-

digt mycket i våra kontakter med omvärlden är att vi

förstår de mänskliga relationernas betydelse, att vi

förstår människors livsvillkor. Det är mycket värde-

fullt och naturligtvis oerhört viktigt för hur Sverige

ska verka i en alltmer globaliserad värld.

Samtidigt vill jag dock peka på att internationali-

seringen har pågått under århundraden. Jag slutar inte

att fascineras av hur människor tog sig runt i världen

med kommunikationer som var av helt annat slag än

vad vi har i dag. Dessa människor upplevde främ-

mande kulturer och beskrev dem på ett mycket ingå-

ende och många gånger fördomsfritt sätt. Vi har

mycket att lära också av att resa i litteraturen.

Det jag skulle vilja nämna här rör inte så mycket

handelspolitik, även om jag anser att det som har förts

fram här är oerhört viktigt. Jag tycker kanske att det

har framkommit att vi inte är färdiga med vilken väg

man ska gå. Det är inte så att man kan behandla varje

område för sig. Samtidigt håller jag med om att det

finns en brist på logik när man talar om reglerad fri-

handel.

Även om ILO skulle behandla de frågorna i stället

kommer också det att ha en inflytande på handeln. Vi

har inte riktigt kommit fram till hur detta ska ske.

Men jag tror att de flesta av oss ändå inser att det

måste finnas etiska, miljömässiga och sociala hänsyn.

Vi har sett när den råa marknadsekonomin, ibland

med brottsliga inslag, får härja fritt. Där är det väl

ingen av oss som vill vara med.

Det jag skulle vilja peka på här, där jag tror att

Sverige kan ha en stor betydelse i dagens internatio-

nella samhälle, är några strategier som vi skulle kun-

na driva. Vi har delvis tagit fram en del av dem när vi

har väckt våra motioner som har handlat om Öst- och

Centraleuropapolitik och biståndspolitik.

Vi tror att det är viktigt att Sverige när ett sam-

hälle utvecklas driver en strategi för barnens väl och

ve. Det behöver vi göra också i Sverige. Det finns fler

och fler signaler om att barn mår psykiskt dåligt i vårt

land. Det skulle inte behöva vara på det sättet. Vi vet

hur det är i vårt närområde. Barnen är i en mycket

svår situation. Vi vet att det också gäller i världssam-

hället. Där tror jag Sverige skulle kunna driva dessa

frågor internationellt i EU-sammanhang och i FN

ännu mer framgångsrikt.

Jag skulle också vilja att vi drev en strategi för att

grundläggande utbildning kommer alla barn till del i

världen. Har inte det länge varit målet? kanske ni

säger. Det har gått bakåt i många utvecklingsländer.

Det har gått bakåt i de närliggande länderna, i Ryss-

land i de baltiska staterna. Man talar där om att ända

upp till 5-15 % av barnen inte går i den vanliga

grundskolan. Låt oss driva en strategi via EU och FN

för att alla barn ska få grundläggande utbildning. Det

har en oerhört stor betydelse för utvecklingen i vår

omvärld och för hur vi kommer att påverkas.

En annan strategi som Sverige bör driva är att de

stora sjukdomarna i världen utrotas eller kommer

under kontroll. Det har här förut nämnts sådana sjuk-

domar som TBC, aids och malaria, och det finns

också andra mer ovanliga tropiska sjukdomar. Där

bör vi driva en strategi så att de rika länderna, dit vi

hör, ställer medel till förfogande. Det ska inte vara

medel för forskning. Det ska läkemedelsföretagen

bedriva själva. Men vi ska garantera avsättning när

inte u-länderna själva kan köpa de vacciner och me-

diciner som man får fram. Det bör vi göra genom

biståndsverksamhet. Företagen som ska forska fram

medlen måste veta att de får avsättning. Annars finns

inte intresset för detta. Det är oerhört betydelsefullt.

Vi vet t.ex. att TBC mycket väl kan spridas i nya

former även till vårt land. Det ligger alltså i vårt eget

intresse.

Sedan vill jag bara nämna den sista strategin. Det

är överföring av teknologi så att man kan ta tek-

niksprång i dessa länder. Där kan också Sverige bi-

dra. Det kommer att påverka miljöförbättringarna i

stor utsträckning.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

INGRID NÄSLUND (kd): Allmänpolitisk debatt (forts. från 1 §) Sverige och internationaliseringen (2000-01-19) — PRESS0