Fru talman! Det har varit diskussion om fiske och
jordbruk. Jag tänkte ta upp en liten del av betänkandet
som gäller skogen och de skador som vi sett runtom i
landet.
Över två miljoner hektar bedöms nu vara smittade
med den fruktade greminiellasvampen. Utöver det
bedömer man att 300 000 hektar finns i riskzonen.
Stora arealer får nu avverkas eller gallras hårt för att
få bort de skadade eller döda tallarna.
Fru talman! Så är läget i dag vad gäller skadorna
på tallskog som är orsakade av svampen i delar av
landet. Jag har varit ute och sett på många ställen. Det
kanske är flera av oss som har. Om man går i områ-
dena är det helt enkelt hemskt att se.
Jag är oroad - ja, starkt oroad - för vart det nu är
på väg. Den oron delas i dag av många som har berö-
ring med skogen - forskare, skogsägare och
skogsvårdsmyndigheter. I betänkandet diskuteras
även detta problem, och en del motioner tar upp olika
åtgärder som skulle kunna vidtas framöver.
Utskottet har tagit upp frågan. Men jag anser att
utskottet borde varit tydligare i betänkandet till riks-
dagen och tagit problemet på ett större allvar. Det
behövs en större tydlighet om vad vi kan behöva göra
framgent.
Det vi vet i dag är att skadorna på tallskogen är
långt större än vi anade i början på året eller i början
på sommaren. Det är främst ungtallskog i åldern 30-
50 år som är drabbad. Ofta är det de områden som
ligger högt och har en stor andel täta och välskötta
bestånd. De mest drabbade områdena är i Bergslagen,
Värmland-Dalarna och en del i Närke. Men skador
finns även i andra delar av landet som i Dalsland,
Bohuslän och i östra Småland. De finns även på andra
ställen men då kanske i något mindre omfattning.
Vad är då orsaken? Är det fel väder, fel proveni-
ens, dvs. plantor som kommer från andra områden än
dem som de ska planteras i, fel mark, dvs. att man
sätter tall där det ska vara gran, eller är det fel
skogsvård?
Frågorna kring detta är rätt många, men ingen är
väl riktigt säker på svaren.
Vädret är kanske det viktigaste orsakssambandet,
med det väder som har rått under de senaste två åren,
dvs. svala och blöta somrar och milda vintrar. Detta
har gynnat svampen. Om vädret fortsätter att vara
som nu, dvs. varmt och fuktigt, sprids sporer från den
här svampen ytterligare till nya områden - och då
kanske mer omfattande än tidigare.
Vad gäller proveniensen, dvs. området eller
ståndorten, så kan en orsak till skadorna vara att man
har planterat tall på marker som egentligen passar
mer till gran. Detta har gjort att plantorna har blivit
stressade och därmed mer mottagliga för sjukdomar.
Man har tagit plantor från områden som ligger söder
om det område man ska plantera på. Det är områden
som är 30-50 år som är de mest angripna i dag, och
där vet vi att det är så här det har gått till. Man kanske
kommer att ifrågasätta detta sätt att förnya plantor
med plantor från andra områden. Har det varit en
riktig metod i detta fall?
Contortatallen är en tallsort som egentligen inte
kommer från Sverige från början. Det kan vara på
denna sort som svampen har fått fotfäste och sedan
har skapat de skador som nu finns på olika tallsorter,
som är hårt angripna. Vi har t.o.m. sett detta på vissa
granar.
En faktor kan också vara monokulturer. Finns det
ensidigt en sort i bestånden så är de monokulturer.
När angrepp av svampar eller skadedjur kommer blir
dessa mycket hårt angripna. I dag ser vi att det är
områden med rätt rena bestånd av tall som är hårt
angripna.
Den beskrivning jag har gjort nu gäller olika
tänkbara orsaker till att vi har de skador som vi har i
dag.
Forskarna är inte färdiga och kan inte ge de svar
som vi så gärna vill ha för att inte begå nya eventuella
misstag. Framöver krävs mycket arbete och försiktig-
het. Det finns stora risker för ny infektion under
kommande säsonger. Man har sett att på de områden
som är värst drabbade i dag förekom det relativt stora
angrepp två år tidigare. Därför fanns det sannolikt
gott om sporer i fjol som kunde infektera såväl träd
som drabbats tidigare som tidigare oinfekterade tallar.
Det som sker är att sporerna sprids till unga års-
skott. Med lämplig väderlek underlättas sedan en
infektion som tar död på först årsskotten, sedan gre-
narna och till slut - om man har otur - hela trädet.
Om man inte tar bort de angripna och döda träden så
kommer kanske nya skadedjur att kunna angripa ännu
större områden. Det gäller t.ex. märgborren.
Med detta i bakgrunden avverkas och gallras det
nu för fullt i alla drabbade områden i vårt land. Man
kan bara hoppas att man har lyckats med detta så pass
bra att vi inte får se en ökning av skador under kom-
mande år.
Men om det är faktorer som vi inte kan påverka
på kort sikt så är jag och många med mig mycket
oroade över vad som kan ske under de närmaste åren.
Stora värden förstörs. Det är en nationalekonomiskt
viktig fråga. Skogen är viktig för vårt lands ekonomi,
tillväxt och välstånd. De enskilda skogsägarna kan
också drabbas mycket hårt om de har fastigheter i
skadeområdena. Det går tyvärr inte att försäkra sig
mot dessa skador på ung- och vuxenskog.
Det finns alltså stora problem redan i dag. Om den
negativa utvecklingen fortsätter med nya och större
angrepp så tycker jag att det är viktigt att vi försöker
ta ett större ansvar, agerar och tar detta på större all-
var. Det är det som vi försöker peka på i den första
reservationen.
Fru talman! Med detta vill jag instämma i yrkan-
det från Carl G Nilsson på reservation nr 1.