Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

JONAS RINGQVIST (v), 2001-12-10 (riksmöte 2001/02).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Det finns inte så mycket nytt i bud-

geten att ta upp i den här debatten. De väsentliga

förändringar som görs vad avser anslaget till djur-

skyddsmyndigheten och återföringen av handelsgöd-

selskatten beslutades ju redan i ekonomiska vårpro-

positionen. Orsaken till att mer inte görs nu är inte

underlåtenhet att vidta nödvändiga åtgärder, utan

snarare att tidsplanen för större förändringar inte har

medgett några förändringar nu. Vi har däremot vä-

sentliga frågor framför oss, och det är de som jag har

tänkt ta upp i mitt anförande.

Den första frågan som jag vill tala om är jordbru-

kets miljöstöd. Det pågår en översyn av dessa för

eventuella förändringar inför 2003. Jag anser att det

viktigaste att utgå ifrån i den översynen är jordbrukets

betydelse för att de nya miljömålen ska nås. Det är

framför allt delmål, som i dag inte är tillräckligt am-

bitiösa, mot övergödning och mot anläggning av

våtmarker. Jag tog upp detta också i debatten om

miljömålen här i riksdagen den 22 november.

Jag anser att det är nödvändigt med förstärkningar

av miljöstöden som möjliggör en ambitionshöjning på

just dessa områden. Det kan handla om förlängt vall-

stöd, ökade anslag till kantzoner och mer pengar för

anläggning av våtmarker. Ett sätt att delvis finansiera

detta kan vara genom modulering, dvs. att vi flyttar

pengar från de generella stöden till riktade åtgärder.

När det gäller miljöstöden är det nu också hög tid

att fundera över hur de ska se ut efter nuvarande pro-

gramperiod. För denna fortsättning ska självklart en

fortsatt ökande ekologisk odling vara ett huvudmål.

Vi har också en reservation som tar upp ett mer lång-

siktigt mål för ekologisk odling, nämligen 30 % till år

2010. Jag yrkar bifall till den reservationen.

Det är naturligtvis inte tillräckligt att den ekolo-

giska arealen fortsätter att öka. Vi måste också arbeta

med miljöanpassningen av det övriga jordbruket.

Miljöstöden bör därför anpassas så att de bättre kan

möjliggöra även för det konventionella jordbruket att

ta viktiga steg mot ett mer uthålligt jordbruk.

Vi har i en motion från allmänna motionstiden

förordat ett system där stöden baseras på att man kan

ta olika steg mot ett ekologiskt jordbruk, t.ex. odling

utan bekämpningsmedel, odling med balans mellan

växtodling och djurhållning eller odling utan konst-

gödsel. Man kan sedan som jordbrukare välja hur

långt man vill gå, och den som odlar ekologiskt kan i

princip uppfylla samtliga kriterier och få fullt stöd. På

så sätt skulle stödet underlätta en omställning av hela

jordbruket till ekologiskt hållbara jordbruksmetoder.

Även resten av jordbruksstöden behöver förändras

på sikt. En total revidering av målen för EU:s gemen-

samma jordbrukspolitik är helt nödvändig. Nya mål

som inkluderar miljö- och djurskydd bör ligga till

grund för förändringar av stöden. Vi skulle helst se att

mer makt över stöden flyttas till de enskilda med-

lemsländerna och att de fokuserar på ersättningar för

miljöinsatser, landsbygdsutveckling och stöd till

mindre gynnade områden.

En annan fråga inom det budgetområde som vi

diskuterar i dag är djurskyddet. Vi har i budgeten

pengar till en ny djurskyddsmyndighet. Vi anser att

det bör skapas en ny myndighet som samlar de olika

verksamheter som i dag arbetar med djurskydd. Ett av

problemen i dag är att frågorna handläggs på alltför

många olika ställen. Ett av de alternativ som diskute-

ras är att inrätta en ombudsman för djurskyddsfrågor-

na. Detta skulle snarare öka på den uppsplittring av

djurskyddsfrågorna som redan i dag är ett problem.

Vi avfärdar därför den tanken och anser att vi ska

skapa en ny myndighet som kan samla kompetensen

på området.

Vi har ytterligare en reservation. Den handlar om

jordbruksforskningen. Vi föreslår att ett grundanslag

ges till jordbruksforskningen vid Institutet för biody-

namisk forskning. Vi anser att den verksamhet som

bedrivs där är av stor betydelse för den ekologiska

odlingen, och för att de ska kunna arbeta på likvärdi-

ga villkor med andra forskningsinstitutioner bör de ha

ett grundanslag. Vi anser att regeringen ska återkom-

ma till denna fråga i kommande budgetförslag.

Jag yrkar bifall till förslaget till riksdagsbeslut i

betänkandet förutom under punkt 10, där jag yrkar

bifall till reservation 6, och under punkt 13, där jag

avstår från yrkande för att spara tid vid voteringen.

Debatten

Hämtad sida: 47

47 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

JONAS RINGQVIST (v): Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar (2001-12-10) — PRESS0