Fru talman! Jag vill börja med att gratulera Elving
Andersson. Jag tycker faktiskt att han i och med det
här förslaget har fått igenom väldigt mycket av den
borgerliga arbetsrättspolitiken. Jag vill också tacka
Elving Andersson. Han har verkligen förmåga att tala
klarspråk. Vad Elving Andersson sade här i talarsto-
len var ju att förändringen i fråga om företrädesrätten
och minskningen av tolvmånadersregeln har kommit
till för att arbetsgivare lättare skall kunna ersätta
människor som har bristande kompetens med sådana
som har en ny och fräschare kompetens. Tack för det
klarspråket! Jag tror att vi alla är betjänta av just
sådana tydligheter.
Sedan har jag en fråga till Elving Andersson: Hur
kan det här förslaget beskrivas som en kraftfull jäm-
ställdhetssatsning? Bl.a. JämO har ju pekat på att den
försämrade företrädesrätten gör att kvinnor slås ut.
Det gör också den lokala avtalsrätten. JämO säger
dessutom att de fackliga förbunden centralt är bättre
grindvakter när det gäller jämställdheten. Vi vet ju att
detta ger ökade möjligheter till visstidsanställningar
och missgynnar kvinnor och kvinnors anställnings-
villkor. Har Elving Andersson inte läst det yttrandet?
Har han inte tagit del av alla konsekvenserna här?
Visserligen saknas i hela förslaget varje form av jäm-
ställdhetsanalys, vilket i sig är en brist. Men att gå så
långt som att beskriva det här som en kraftig jäm-
ställdhetssatsning är något som jag skulle vilja att
Elving Andersson kommenterade.