Herr talman! Efter denna högtidliga och tekniska
seans kanske det är något förmätet att bryta in. Huvu-
delden har ju varit riktad framför allt mot regeringen
och socialdemokraterna, men som medlem av arbets-
marknadsutskottet känner jag mig ändå föranlåten att
ge någon synpunkt.
Den gäller Ingrid Burmans tal om mytbildning.
Min synpunkt är väl möjligen att hon för egen del
också halkade in på det genom att säga att det är en
myt att det skulle bli fler anställda med en reformerad
arbetsrätt. Hon talar om en försämrad arbetsrätt, och
min fråga blir: För vem?
Som ett exempel på en förändring åt det håll som
regeringen föreslår, och där vi i ännu högre grad från
liberalt håll vill gå så att säga mera mittåt, säger hon
att det är visstidsanställningar som ökar och tillsvida-
reanställningar som minskar. Det märkliga är att just
detta som Ingrid Burman varnar för kommer att ske
efter reformen ju redan har skett efter den återställare
som Vänsterpartiet medverkade till. Det är väl då man
funderar över hur det skulle kunna hjälpa till att öka
tillsvidareanställningarna.
Jag menar i stället att det är några saker som är
bra, framför allt detta med en mer lokalt orienterad
förhandlingssituation.
Vi talar ofta om den lilla och den stora politiken
här, och när det gäller arbetsrätten kan vi säga att den
stora politiken ju också innehåller andra saker, t.ex.
sjuklönesituationen som påverkar anställningsmöjlig-
heterna. Där har ju Ingrid Burmans partiledare varit
ute på något företagarmöte och sagt att det här med
sjuklönehinder skall Vänsterpartiet vara med och
undanröja, men också det har ju numera fallit.