Jag skall försöka att snabbt svara på några av
frågorna. Regeringen fattade i förra veckan beslut
om några personer som kom från länder där det
pågår krig. Frågan från våra myndigheter var hur
dessa personer skulle behandlas, eftersom de hade
begått brott. Den fråga regeringen hade att ta
ställning till var om det över huvud taget var möjligt
att sända tillbaka dessa personer till sina länder.
Vårt svar blev: Vi kan i dag inte skicka tillbaka
människor till Bosnien för att där bli kanonmat.
Dessutom är det rent praktiskt svårt att skicka
tillbaka dessa människor. Det vore inhumant.
Dessa personer fick då tillfälliga uppehållstillstånd
i vårt land. De finns här och kan under inga
omständigheter utvisas. Det betyder inte att de fått
något löfte om att permanent få stanna här i
Sverige.
Claus Zaar frågade om svensk ekonomi påverkas
av svensk flyktingpolitik. Självklart påverkar alla
utgifter och inkomster svensk ekonomi. Frågan är
bara vilken värdering man gör av vilka kostnader
och intäkter som vi skall ha i den statliga budgeten.
Riksdagen skall strax fatta beslut i bred förankring
om att ta på oss de omedelbara utgifterna för
flyktingpolitiken just nu. Gör man en
sammantagen kalkyl av invandringens effekter på
svensk ekonomi, skall man finna att de under årens
lopp har varit positiva. Det kommer dessutom nya
utredningar via Invandrar- och flyktingkommittén,
som just har fått i uppdrag att studera dessa saker.
Men det intressanta är vilken värdering man har av
att man kan hjälpa till och ge skydd åt de människor
som massakreras och slaktas, numera t.o.m. i vårt
närområde i Europa.
Claus Zaar läste upp en tidningsartikel om personer
som kom från Kosovo 1992. Jag vill bara hänvisa till
den utfrågning som utskottet har haft beträffande
situationen i Kosovo. Utfrågningen finns återgiven
i en bilaga till detta betänkande. Jag
rekommenderar den till läsning.
Sten Andersson i Malmö frågade om vi skall
bedriva en asylpolitik samtidigt som andra länder i
Europa bedriver en annan asylpolitik. Sveriges
asylpolitik bestämmer Sveriges riksdag ensam om.
Som jag har sagt tidigare har den en bred
förankring. När vi närmar oss Europa, måste vi
försöka åstadkomma en samordning av
flyktingpolitik och invandrarpolitik. Kan vi
åstadkomma ett sådant internationellt samarbete,
är jag övertygad om att den totala effekten i Europa
blir en mer generös flyktingpolitik.
Jag vet inte om jag skall svara på John Bouvins
frågor. Han är så -- ja, man får kanske inte säga
sådant i Sveriges riksdag -- men de fullmakter som
regeringen har skaffat sig beträffande upptagande
av lån ger regeringen möjlighet att fatta beslut. När
det gäller iklädandet av ekonomiska förpliktelser är
det regelverken för de olika politikområdena som
styr det ekonomiska utfallet. Bedömningen av det
ekonomiska utfallet redovisas varje år i budgeten.
Senast i måndags lade regeringen fram en prognos
om vad utfallet skulle bli, om man följer våra
grundläggande lagar och regelverk. Det är nästan
litet genant att behöva stå här och undervisa en
man, som är ledamot av Sveriges riksdag, om de
grundläggande reglerna för hur vårt samhälle
fungerar. Det finns inte något argument som man
undviker att använda i denna debatt för att
misskreditera, svärta ner och sprida myter och
osanningar samt för att visa sitt förakt mot att vi
visar generositet i detta land. Vi försöker göra så
gott vi kan. Vi försöker hjälpa så många människor
som vi över huvud taget kan.