Fru talman! Vem ställer sig inte bakom Göran
Magnussons varma inledningsord? Visst vill vi ha
välfärd för alla - självklart! Vi skulle naturligtvis
kunna ta ett större grepp över hela budgetdiskussio-
nen här när vi diskuterar vårt utgiftsområde, men jag
är övertygad om att våra kamrater som kommer efter
oss i senare diskussioner inte skulle gilla att vi lade
beslag på debattiden hela dagen i dag.
Göran Magnusson upplever oss som uppgivna,
och det är inte utan att man känner sig lite uppgiven
då och då när man för fram från oppositionen som vi
tycker väl underbyggda och kloka förslag, och det är
som att slå huvudet i väggen. Vi får just aldrig något
gehör för våra förslag.
Självklart är jag och mina partikamrater liksom,
utgår jag ifrån, alla politiker för ett högt valdeltagan-
de. Det vet ju Göran Magnusson mycket väl, eftersom
vi tillsammans i den statliga Författningsutredningen
just diskuterar hur vi ska få människor att gå och
rösta.
Presstödet slutligen är orättvist. Det går inte att
komma ifrån det. Jag har inte sagt att vi inte ska ha
tryckta tidningar. Det är väldigt viktigt att vi har en
stor flora av olika typer av tidningar. Men varför ska
en viss typ av tidningar få stöd och andra inte få det?
Det handlar framför allt om de nya medierna, som
väldigt många ungdomar är engagerade i. Jag har
alltså träffat redaktörer för s.k. webbtidningar som är
väldigt förtvivlade över att de inte kan få del av
presstödet. Ska man då vara tvungen att göra som
vissa större tidningar: ha både en tryckt variant och
en webbvariant? Det ska väl inte behövas.
Följaktligen är det inget problem för mig, efter-
som jag säger att vi ska ha tidningar som dock ska
kunna klara sig bättre av egen kraft och inte behöva
ha statligt stöd. Bra tidningar ska kunna löna sig själ-
va. De ska däremot få hjälp med distributionen ut till
glesbygden.