Fru talman! Full sysselsättning är det övergripan-
de målet för socialdemokraternas ekonomiska politik.
Regeringens mål är att 80 % av befolkningen mellan
20 och 64 år ska ha reguljärt arbete 2004. Cirka två
procentenheter saknas för närvarande för att det målet
ska nås.
Strategin för fler jobb handlar om att bibehålla en
gynnsam makroekonomisk situation, förbättra utbild-
ningen och förbättra konkurrensen och företagens
villkor. Skattesänkningar för låg- och medelinkomst-
tagare och pensionärer bidrar till privat konsumtion
och stimulerar ett ökat arbetsutbud.
Vi socialdemokrater vill att Sverige ska vara ett
land för alla, där vi alla håller ihop, bryr oss om var-
andra och visar omtanke och omsorg om varandra. Vi
hoppas att Sverige ska möta framtiden i solidaritet,
där vi gemensamt värnar välfärden och utvecklar den
så att det blir en välfärd för alla och inte bara för
några.
Fru talman! Jag har velat inleda det här avsnittet
på detta sätt därför att det som vi nu diskuterar, ut-
giftsområde 1, är en del av den sammanhållna politik
som socialdemokraterna avser att föra under nästa år.
Jag vill också beklaga att mina meddebattörer har
intagit en så defensiv hållning och har en närmast
uppgiven inställning till den här debatten. Det finns
ändå anledning att diskutera en hel del intressanta
frågor i underlaget.
Fru talman! Jag har när jag förberedde den här
debatten gjort en intressant iakttagelse. Det moderata
särskilda yttrande som gjorts och där man talar om att
partiet inte deltar i detta beslut har haft i huvudsak
samma innehåll under hela denna mandatperiod. Det
finns dock ett undantag från detta, och det gjordes när
moderaterna upptäckte att arbetslösheten hade sjunkit
så kraftigt 1999 att man ur sin vokabulär utmönstrade
begreppet massarbetslöshet. Jag tycker att det var en
framgång för socialdemokratin och även för modera-
terna - då. Nu försöker man återigen påstå att vi när-
mar oss massarbetslöshet.
Riksdagsmajoritetens förslag till beslut kommer
inte att ställas mot något alternativ, eftersom opposi-
tionspartierna inte deltar i besluten om fördelning av
anslagen, och jag kan därför hålla med om att debat-
ten blir något teoretisk. Jag tycker likväl att man kan
kommentera några av de olika yrkanden som har
framställts från oppositionens sida.
Till en början vill jag emellertid konstatera att i
detta utgiftsområde ingår politikområdet demokrati.
Majoriteten ställer sig bakom regeringens målsättning
att deltagandet i valet 2002 ska öka. Motiveringen är
att ett lågt valdeltagande utgör ett hot mot en vital
demokrati och kan innebära att legitimiteten av sam-
hälleliga beslut ifrågasätts.
Min fråga till företrädarna för de partier som inte
deltar i dagens beslut är: Delar ni regeringens bedöm-
ning att ett högt valdeltagande är viktigt? Jag ställer
frågan också mot bakgrund av att man i Svensk Tid-
skrift nr 4 i år basunerar ut att högt valdeltagande är
socialism - i själva verket är ett högt valdeltagande
osunt. Jag skulle gärna vilja få kommentarer till den
frågeställningen.
Jag vill också gärna i rubrikform lyfta fram några
målsättningar som riksdagsmajoriteten nu ställer sig
bakom.
- Folkstyrelsen ska värnas och fördjupas genom
utveckling av den representativa demokratin lika-
väl som deltagandet utanför denna ska stimuleras.
- Individens yttrandefrihet och integritet ska stär-
kas. IT-utvecklingen går snabbt och accentuerar
integritetsfrågorna.
- En rättssäker förvaltning är en förutsättning för en
modern demokrati.
- Under åren 2000-2002 genomförs ett långsiktigt
utvecklingsarbete för folkstyrelsen kallat Tid för
demokrati. Avsikten är att utveckla medborgarnas
aktiva deltagande i de politiska beslutsprocesserna
och i samhällslivet i övrigt.
- Den kommunala demokratin ska stärkas och för-
djupas, och en proposition i den frågan är avise-
rad.
- En nationell handlingsplan för mänskliga rättig-
heter kommer genom en skrivelse att meddelas
riksdagen.
- Ett forum för levande historia inrättas med syfte
att främja arbete och diskussion om och reflexion
över demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter
med utgångspunkt i Förintelsen.
Den intressanta frågan är ju huruvida icke-
deltagandet i besluten i dag innefattar också de här
beskrivningarna av arbetets inriktning eller om det
bara är det kamerala perspektivet som gäller för op-
positionen.
Beträffande budgetanslagen, fru talman, är det till
en början viktigt att notera att detta är den första bud-
get där både Regeringskansliet och UD inklusive
ambassaderna redovisas under ett enda anslag. Syftet
med att ha en enda myndighet är att man bättre ska
kunna utnyttja de sammantagna resurserna. Utskottet
har gett utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över just
den delen av utgiftsområdet, och utskottet har till-
styrkt regeringens förslag.
Presstödet kommer, om Moderaterna och Folk-
partiet får bestämma, att upphöra 2003. Det är i så fall
ett brutalt beslut. Motiveringen är att de tidningar
som får presstöd avstår från att rationalisera verk-
samheten samt att stödet snedvrider konkurrensen på
marknaden. Att ett slopande av stödet till andratid-
ningarna snedvrider konkurrensen på opinionsbild-
ningens område tycks inte vara något problem för
marknadsliberalerna. Just mångfalden i den demo-
kratiska diskussionen är syftet med detta anslag.
Jag vill gärna kommentera Helena Bargholtz fre-
netiska kamp för att kraftfullt minska presstödet sam-
tidigt som hon står för ett nyinrättat distributionsstöd.
Med Folkpartiets politik är det dock mycket tveksamt
om det kommer att finnas några sådana här tidningar
att distribuera, sedan man i grunden har skjutit sönder
själva förutsättningen för tidningsproduktionen.
I årets proposition skapas förutsättningar för att
införa ett särskilt stöd för dagstidningsutgivning på
lördagar. Motiveringen är att utdelningen av tidningar
på lördagar inom landsbygds- och glesbygdsområden
riskerar att försämras kraftigt. Det är viktigt att folk i
hela landet har möjligheter att under ungefär likartade
förutsättningar ta del av opinionsbildningen.
Fru talman! Under en följd av år har Moderaterna
liksom också Folkpartiet i partimotioner yrkat på att
partistödet ska halveras och senare avskaffas. Motive-
ringen har låtit så här: "Det är avgörande för väljarnas
förtroende för de politiska partierna att dessa kan leva
upp till väljarnas förväntningar och att de har hela sin
lojalitet hos valmanskåren. Detta förutsätter att parti-
erna förmår hålla sig oberoende mot alla särintressen.
Partierna bör inte heller vara beroende av stöd från
den offentliga sektorn."
Så här högstämt har det låtit år efter år, men i år
finns inget yrkande. Det hörs ingenting alls i själv
anslagsfrågan. Moderaterna har inte väckt någon
motion om nedskärning av partistödet, vilket dock
Folkpartiet har gjort. Jag vill fråga Inger René: Vad är
det som har hänt när det gäller 2002? Har moderater-
na kommit till insikt om att partistödet fyller en viktig
funktion i svensk demokrati? Jag tror inte att jag
vågar hoppas på det. Eller är den simpla förklaringen
att det är valår, och då gäller inte längre principen om
oberoendet av särintressena?
Fru talman! Allra sist några ord om Regerings-
kansliet, där ju - låt mig säga så - de avslagna de-
battörerna har redogjort för sina avslagna nedskär-
ningsyrkanden på det här området.
Jag kan bara konstatera att Regeringskansliet har
vuxit och vuxit kraftigt, men samtidigt kan jag kon-
statera att det har gjorts en utredning där en oberoen-
de - vilket ju är väldigt meriterande i alla samman-
hang - utredare har konstaterat att Regeringskansliet
fortfarande i förhållande till den arbetsmängd som
han bedömer finns i kansliet är underbemannat. Det
kan också vara värt att konstatera att den procentuellt
sett kraftigaste tillväxten i Regeringskansliet, om man
räknar antal personer, skedde mellan åren 1974 och
1982, varav de allra flesta åren behärskades av dem
som nu vet precis hur man ska rationalisera och ef-
fektivisera i ett regeringskansli.
Låt mig, fru talman, bara säga att antalet interpel-
lationer och frågor har ökat mycket kraftigt under 90-
talet; interpellationerna har ökat med 70 %, och frå-
gorna har fördubblats. Kommunikationen via e-post
är omfattande numera och dessutom väldigt glädjan-
de, därför att det är naturligtvis en väldigt viktig sak.
EU-inträdet ska jag också peka på. Det bedöms att
38 % - man kan fundera på om man kan komma så
exakt som till 38 %, men någonstans mellan 35 och
40 % - av Regeringskansliets tid går åt för att hålla i
gång det förhandlingsmaskineri som ju EU i prakti-
ken är. Det finns ungefär 400 olika rådsarbetsgrupper
där det är av intresse för Sverige att aktivt delta och
medverka i det arbetet också.
Jag ser inte att man - och det är ju inte riktigt på
tapeten i dag heller - kraftfullt kan skära ned Rege-
ringskansliet och sedan ändå klaga över att ett och
annat statsråd inte hinner svara på alla interpellationer
inom föreskriven tid. Jag tycker att man ska göra det,
men då får vi också vara beredda att se till att det
finns resurser i Regeringskansliet.