Fru talman! Public service är för oss socialdemo-
krater grunden i ett fungerande demokratiskt medie-
samhälle. Public service ska garantera mångfald och
kvalitet. I en konkurrensutsatt mediemarknad är vi
övertygade att det är mer viktigt än någonsin att stär-
ka public service-uppdraget - detta just för att garan-
tera det som public service står för i egentlig mening,
dvs. geografisk spridning, redaktionellt oberoende,
kvalitet och minoritetsansvar. Enbart med ett väl
fungerande public service-uppdrag kan vi garantera
ett medieutbud som kännetecknas av kvalitet och som
alla människor i hela landet kan ta del av. Vi står
alltså för en radio och TV för hela Sverige.
En parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp har
tagit fram public service-propositionen, som dagens
betänkande i första hand grundar sig på. Vi har i detta
arbete lyckats nå enighet inom nästan samtliga frågor.
Det har vi ansett vara viktigt för att kunna garantera
en trygg och hållbar utveckling för public service-
uppdraget. När propositionen lades på riksdagens
bord stod samtliga riksdagspartier bakom riktlinjerna
för programverksamheten. Finansieringsförslagen
stöds av en majoritet bestående av Socialdemokrater-
na, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det visade sig
dock att enigheten för programverksamheten på ett
antal punkter enbart var ett spel för galleriet. Detta
spel står framför allt Moderaterna för.
Teknikutvecklingen går fort, och nya lösningar
måste prövas. Detta ledde till att vi i arbetsgruppen
kom överens om att en parlamentarisk kommitté
måste tillsättas med uppgift att göra en översyn av det
framtida public service-uppdraget i denna ständigt
föränderliga mediesituation. Även om vi i dag står
inför ett avstamp inför kommande tillståndsperiod är
det viktigt att public service-debatten fortsätter, såväl
inom den nya utredningen som i medierna och här i
riksdagen.
Jag vill också understryka vikten av vad som sägs
i utskottets betänkande om den digitalradiokommitté
som ska tillsättas. Den ska enligt propositionen ha
uppgiften att göra en utvärdering av försöket med den
digitala radion och föreslå lösningar inom detta om-
råde. Utan något tillkännagivande, men dock som
något viktigt, säger utskottet att kommittén kan till-
sättas och arbeta skyndsamt. Det har vi nått en bred
enighet om i utskottet. Skälet till detta är att vi så
snabbt som möjligt ska hitta en bra lösning för den
framtida DAB-radion.
Charlotta Bjälkebring hade räknat ut hur många
reservationer som Moderaterna står bakom. Av de 36
var det 19 stycken. Dessbättre står Moderaterna i stor
utsträckning ensamma i sina strävanden att vingklip-
pa public service. När det gäller antalet reservationer
kan man möjligen säga att de har visst understöd av
Folkpartiet, som står bakom 12 stycken.
Moderaterna reserverar sig i betänkandet mot
riktlinjerna för verksamheten - trots, som jag sade
tidigare, enighet under arbetet med propositionen. Det
kan verka något förvirrande. Moderaterna vill att
Sveriges Television enbart ska vara ett komplement
till de kommersiella kanalerna. Public service-
företagen ska enligt Moderaterna enbart sända ett
sådant utbud som de kommersiella kanalerna inte
finner det lönsamt att satsa på.
Det leder till att vi får en rest-TV och till att folk
blir mindre intresserade av att ta del av den verksam-
het som sker och det programutbud som finns hos
public service-företagen. Det i sin tur leder naturligt-
vis till att vi riskerar att betalningsviljan för public
service-företagens verksamhet minskar. Då har vi just
situationen med en rest-TV och också en restradio.
Den socialdemokratiska synen på public service-
utbudet präglas av bredd och djup. För oss är det
viktigt att alla människor kan hitta ett utbud som
passar just dem. I praktiken innebär detta att både
små och stora publikgrupper ska kunna tillgodoses.
I gårdagens Dagens Nyheter hade Kent Asp en
debattartikel under rubriken "Låg kvalitet ger tittar-
flykt från SVT". Asp menar att TV-tittarna sviker
SVT därför att det sänds för få bra underhålls- och
faktaprogram. I det läget är det naturligtvis orimligt
att begränsa SVT:s uppdrag till att vara ett komple-
ment, en rest-TV, till Moderaternas kommersiella
krafter. I stället tror jag att det är viktigt att SVT ar-
betar mer med program som Skärgårdsdoktorn, eller
varför inte Rederiet, och att man anstränger sig än
mer för att fylla upp fakta- och nyhetsprogram med
ett angeläget innehåll. I Moderaternas TV-värld ska
SVT förbjudas att sända t.ex. Expedition Robinson
och, antar jag, också viktiga idrottsevenemang, efter-
som det är program som bör ges som monopol till de
kommersiella TV-bolagen.
Det skulle vara intressant att se hur urvalet ska
fungera. Ska Jan Backman tjänstgöra som en censor
åt Sveriges Television och säga vilka program de inte
får sända därför att TV 3 ska ha dem? Det ska bli
intressant att se hur man från moderat sida har tänkt
sig att lägga upp detta.
Det är viktigt att ha denna bredd och detta djup, så
att folk känner att det är viktiga program som man ser
och därmed känner att man får någonting för pengar-
na när man betalar TV-avgiften. Den uppgiften ska
alla tre public service-företagen kunna fullfölja i
fortsättningen.
Det är tydligt att Moderaterna inte är intresserade
av radio och TV för hela Sverige. För dem är det ett
komplement. Det tyder på en underskattning av dess
värde för många människor. Det är faktiskt så, Jan
Backman, att en tredjedel av Sveriges befolkning inte
kan ta emot fler kanaler än SVT 1, SVT 2 och TV 4.
Ska dessa människor inte få chansen att se de pro-
gram som Jan Backman annars talar så väl om i de
kommersiella TV-kanalerna därför att de inte har den
distributionsteknik som de enligt Jan Backman bör
ha, dvs. parabol eller kabel? Jag tror att mitt resone-
mang i det avseendet är näraliggande Birgitta Selléns.
Det är alltså viktigt att se till att alla människor får
möjlighet att ta del av programmen oavsett vilken
teknik man använder sig av för att ta emot program-
men.
Dagens betänkande innehåller en del förbättringar
för personer med funktionsnedsättningar. Jag ska inte
säga mycket om det utan bara konstatera att här råder
en bred enighet om att kraven på programbolagen ska
förtydligas och stärkas. För att underlätta finansie-
ringen av en del av dessa reformer får också SVT ett
engångsbelopp på 10 miljoner kronor. De bör också
göra större ansträngningar för att åstadkomma en
jämn och hög ljudkvalitet och undvika störande bak-
grundsljud. Det är ett arbete som inte minst Elisabeth
Fleetwood har deltagit i.
Förhoppningen är nu att dessa skrivningar ska
kunna leda till märkbara förbättringar för funktions-
hindrades tillgänglighet till public service-utbudet.
Vi har också lyckats få till stånd krav på program-
bolagen när det gäller utbudet till språkliga och etnis-
ka minoriteter. Inte minst är detta viktigt för de finsk-
språkiga som lyssnar på Sveriges Radio.
Moderaterna reserverar sig mot att minst 55 % av
Sveriges Radios och Sveriges Televisions allmänpro-
duktion ska göras utanför Stockholm. Man hänvisar
till att detta är detaljstyrning. För Socialdemokraterna
handlar det inte om detaljstyrning. Det handlar om att
upprätthålla en decentraliserad organisation och beva-
ra en radio och TV för alla människor i hela landet.
55-procentsmålet är ett viktigt krav i ambitionen att
bibehålla ett utbud som speglar hela landet. För att
säkerställa denna decentraliserade organisation tillför
vi även ett krav om att den andel av resurserna för
allmänproduktion som förbrukas av enheterna utanför
Stockholm ska bibehållas på minst nuvarande nivå.
Dessa krav menar vi är väldigt viktiga för att vi i
framtiden ska kunna bibehålla en radio och TV för
hela svenska folket.
Förtydligandet av Utbildningsradions uppdrag är
en mycket viktig åtgärd. UR ska i större utsträckning
fokusera på produktion av utbildningsprogram. Ut-
skottet säger att UR ska ge särskild stimulans till
etniska och språkliga minoriteter, vilket innebär att
man rimligen bör satsa mer på verksamhet riktad till
de grupperna. Jag önskar för egen del att Utbildnings-
radion, tillsammans med invandrarnas egna organisa-
tioner och folkbildningen gör rejäla satsningar på
språkutbildning bland våra invandrare, så att man
underlättar för invandrargrupper och enskilda invand-
rare att komma in bättre i det svenska samhället.
Den digitala tekniken är fortfarande ett hett de-
battämne, trots att verkligheten nu håller på att köra
över moderaterna på den punkten. Moderaterna envi-
sas med att säga att SVT snarast bör inrikta sig mot
andra digitala plattformar än det digitala marknätet.
Det är viktigt att ha olika tekniker. Det är inte som
moderaterna säger i sin reservation, att miljarder har
kastats ut på det digitala marknätet.
Jag kollade i dag med Teracom, som är det före-
tag som står för investeringarna. Enligt Teracoms
uppgifter har beslut fattats om investeringar i det
digitala marknätet för 641 miljoner kronor. Man ökar
penetrationen av boxarna. Försäljningen går bättre.
Hittills i år har man placerat ungefär 35 000 boxar.
Därmed har man åstadkommit nästintill en fördubb-
ling av den siffra som gällde vid årsskiftet.
Den digitala marksända radion har däremot up-
penbara problem, eftersom lyssnarna ännu inte är
speciellt intresserade av att köpa mottagarutrustning.
Anledningen är att utrustningen är dyr. Det är svårt
att hitta något mervärde, eftersom man enbart kan
lyssna till Sveriges Radios program.
Den parlamentariska digitalkommittén, som nu
snabbt ska påbörja sitt arbete, kommer naturligtvis att
diskutera problemen. Jag kan tänka tanken vad som
skulle hända om man lät ett par rikstäckande, kom-
mersiella kanaler komma in på det digitala marknätet.
Dessa kanaler skulle kunna bidra till det som i nulä-
get saknas för DAB-radion, nämligen mervärdet. Det
är viktigt att vi försöker hitta lösningar genom att föra
en dialog med de kommersiella radioutgivarna.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpar-
tiet står bakom förslaget till finansiering. Lennart
Kollmats förde ett resonemang om finansiering och
ägande. Det är klart att man får tänka vilka tankar
man vill. Det ska man göra. En politiker har dock
möjligen till ädelt syfte att försöka förverkliga sina
tankar. Om man förverkligar Folkpartiets tankar
skulle det leda till att public service-företagen skulle
säljas ut på börsen eller, som det står i reservationen
och för övrigt i Folkpartiets mediepolitiska program,
göras till personalägda företag. Jag tror inte att man
kan ha ett public service-uppdrag där intressena yt-
terst styrs av aktieägarnas förväntningar på vinst på
kapitalet. Det måste vara andra utgångspunkter som
gäller för public service-verksamhet.
Ewa Larsson har rätt när hon säger att det är
märkligt att man inte vill vara med om att höja TV-
avgifterna om man klagar över kvaliteten och därför
vill ha en förändring, i likhet med moderaterna.
Vi står nu inför ett avstamp inför kommande av-
talsperiod för public service-företagen. Det har varit
en lång och livlig debatt. Jag hoppas att den debatten
kan fortsätta. Under tiden som utredningsarbetet
pågår gäller de riktlinjer som riksdagen nu står i be-
grepp att fatta beslut om.