Fru talman! Det betänkande som vi debatterar i
kammaren i dag gäller en av de frågor som nog dis-
kuteras mest av allt i vårt samhälle av gemene man.
Det är ett lika kärt samtalsämne att tala om TV-
program som man har sett som att tala om vädret. Det
är därför intressant men också beklämmande att ta del
av den forskningsrapport som medieprofessor Kent
Asp presenterade i DN i går. Den rapporten visar att
andelen som tittar på SVT:s program har minskat
stort bara under de senaste tre åren från 48 % till
38 %. SVT visar för få bra underhållningsprogram
och för få bra faktaprogram, och tittarna går därför
över till de kommersiella TV-kanalerna. Med tanke
på att vårt land består av mycket glesbygd där med-
borgare på vissa orter inte kan se annat än TV 1 och
TV 2 med acceptabel bild, om de inte skaffar para-
boler, så är det tråkigt att medborgarna anser att kva-
liteten är för låg på SVT:s program. Kvalitetskraven
står dock i centrum i den proposition som ligger till
grund för dagens debatt. Och eftersom samstämmig-
heten mellan alla partier var stor under beredningen,
så hoppas jag att vi får en kvalitetshöjning av pro-
grammen och att tittarna därför återvänder.
Jag tror att vi alla här i kammaren är överens om
att alla människor har lika värde. För funktionshind-
rade finns dock mycket att göra innan vi kan slå oss
för bröstet och säga att vi har ett samhälle som är lika
för alla.
I utskottet har vi under beredningen av ärendet om
radio och TV i allmänhetens tjänst lyckats komma en
bit på väg genom att vi har fattat ett enhälligt beslut
om att minst 50 % av SVT:s svenska programutbud
ska vara textat innan avtalsperioden är slut. Jag tycker
att det är glädjande att vi har fattat det beslutet i ut-
skottet.
I propositionen föreslås att personer med funk-
tionshinder successivt ska ges ökade möjligheter att
ta del av nyheter, information och underhållning via
radio och TV. Inget sägs där om debattprogram. För-
hoppningsvis är det en miss, men den är nog så be-
klaglig. Jag förutsätter att regeringen även avser de-
battprogram. Dessa är oerhört viktiga även för hörsel-
skadade. Alla ska kunna ta del av dem vid första
visningen i TV. Det är dagen efter TV-debatterna
som folk diskuterar vad de har hört på TV, och då ska
även hörselskadade ha möjlighet att delta i diskussio-
nen. De ska inte behöva vänta tills den textade repri-
sen kommer flera dagar senare. Vid det laget har vi
hörande redan förträngt debattprogrammet för något
nytt som vi har hört.
Beträffande synskadades möjligheter att ta del av
TV-program är det hjälpmedel på gång, bl.a. Voxit,
som är ett slags "prator", dvs. en pratande apparat
som beskriver det som visas. Detta hjälpmedel måste
snabbt kunna erbjudas med rimliga villkor från
hjälpmedelscentralerna runtom i landet. Det är viktigt
att de synskadade får denna möjlighet. Det är många
gånger så att hjälpmedelscentralerna hjälper gravt
synskadade, men vi har också många med synsvag-
heter som kanske inte får denna hjälp från hjälpme-
delscentraler, men som ändå behöver kunna ta del av
textremsor, osv. Därför är det viktigt att man snabbar
på denna möjlighet.
Bakgrundsljud vid olika referat är andra störande
moment som flera talare före mig har tagit upp och
som är besvärligt för personer med hörselnedsätt-
ningar. Ibland är det naturligtvis oundvikligt med
bakgrundsljud, men det bör inte läggas in som speci-
ella effekter samtidigt som man ska lyssna till repor-
tage eller debatter. I vårt land finns det cirka en mil-
jon med hörselnedsättningar.
Fru talman! En annan fråga som jag vill lyfta är
våldet som visas i TV. Public service har visserligen
den policyn att inte visa våld före kl. 21 vare sig i
nyhetssändningar eller underhållningsprogram. Men
det visas väldigt mycket våld inte minst i barnpro-
gram. Det är då på tid före kl. 21. Det visas i tecknade
filmer och i program med animerade dockor. Barn-
programmen blir våldsammare, och barnen blir in-
skolade i att se våldet som en kul grej.
För mig och Centerpartiet är det ett felaktigt sätt
att skola in våra ungdomar i hur samhället fungerar.
Ser man våldsfilmer där en person sparkas tio gånger
och denna person sedan reser sig som om ingeting har
hänt är det lätt för barn och ungdomar att tro att det
fungerar så även i verkliga livet.
Program med våldsscener bör vi slippa se i public
service-kanalerna. Sådana program kan de kommersi-
ella behålla för sig själva. Public service-kanalernas
programutbud bör i stället förmedla god kultur som
stärker människornas självkänsla och som pekar på
goda exempel och inte på våld. Vi har en reservation
där - reservation 45 - som Charlotta Bjälkebring
pratade ganska mycket om tidigare.
En annan fråga som jag vill lyfta är gudstjänst-
program i TV. Det är gammal god kultur att erbjuda
människor möjlighet att ta del av gudstjänster i TV på
söndagar, och den möjligheten bör kvarstå. De behö-
ver inte ligga på en fast tid, men de bör ligga på sön-
dagar så att de människor som vill ta del av guds-
tjänstprogram har den möjligheten.
Nordiskt TV-samarbete är en annan fråga som är
viktig. Vi behöver stärka det nordiska samarbetet i
många frågor, och då är det naturligt att vi även har
ett gott samarbete inom TV-utbudet. Regeringen bör
därför lägga fram förslag som leder till att de nordis-
ka ländernas public service-kanaler kan ses i alla de
nordiska länderna.
Att arbeta för ökad mångfald är inte bara frågan
om att motverka koncentration utan också om att
stimulera nya aktörer att producera och förmedla
information. Bra exempel på det är öppna kanalerna,
dvs. oberoende och icke kommersiella lokala statio-
ner som sänder i huvudsak samhällsinformation,
utbildning och kultur. Politiken bör inriktas på att ta
till vara den tekniska utvecklingen för att förbättra
villkoren för dessa och andra nya medier.
Fru talman! Centerpartiet tycker att det är väldigt
bra att det sägs i propositionen att 55 % av alla pro-
gram ska produceras utanför storstäderna. Det är bra
att hela landet speglas i nyheter och andra samhälls-
program. Men beträffande den indexuppräkning på
2 % som föreslagits är jag dock lite orolig. Det täcker
inte löneuppräkningarna, och följden blir att lokalsta-
tionerna kommer att tvingas säga upp personal för att
få ekonomin att gå ihop. Jag hoppas att kulturminis-
tern har några kommentarer till det och att jag får
möjlighet att ställa frågan till henne när hon kommer
till debatten.
Lokalradiostationerna skulle också behöva ökade
resurser för att producera bra program av hög kvalitet
men också för att anställa journalister som är duktiga
på webbsidor. Det är viktigt för alla medborgares
möjlighet att ta del av vad som händer. För mig som
jobbar här i Stockholm, t.ex., är det bra att kunna läsa
på webbsidan vad som har hänt, men det är inte minst
bra för hörselskadade som inte kan lyssna till radion.
De har också rätt att få veta vad som händer.
Sist men inte minst: Den snabba utvecklingen
inom hela telekommunikationsområdet och främst
informationstekniken öppnar nya möjligheter för
människor att ta emot och distribuera information.
Genom den globala marknad som man kan välja från
blir det möjligt för individen att sätta samman ett helt
individuellt mediepaket, där lokala nyheter hämtas
från en källa, inrikesnyheterna från en annan och
utrikesnyheterna från ytterligare några källor.
De sociala och demokratiska frågorna behöver
uppmärksammas i samband med denna medieutveck-
ling. Inte minst bör forskning initieras, och en offent-
lig debatt om den framtida medielandskapet behöver
stimuleras.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 36 un-
der punkt 46. Jag står givetvis bakom alla Centerpar-
tiets reservationer, men för att vinna tid yrkar jag
bifall bara till reservation 36.