Fru talman! I en demokrati är det viktigt att opini-
ons- och åsiktsbildningen är fri. Det här förutsätter att
de medier som sprider information kan göra det på ett
kritiskt och allsidigt sätt, att alla åsikter kan komma
till uttryck och att informationen inte underkastas
kommersiella krav. Public services roll i en alltmer
fragmentiserad värld ökar i betydelse. När det kom-
mersiella utbudet av lättillgängliga förklaringar och
förenklingar av verkligheten vräks över oss behöver
vi alternativ som ger bakgrund, fördjupning och ana-
lys. Den nyhetsförmedling som public service står för
ska därför kännetecknas av både djup och bredd och
få lov att ta den tid i anspråk som krävs för att en
kritisk reflexion och ett analytiskt perspektiv ska
kunna utvecklas.
Public services kulturansvar bör också öka. I pro-
positionen sägs nu att det utländska programutbudet
ska spegla olika kulturkretsar och i större omfattning
än i dag innehålla program från olika delar av värl-
den. Även samarbetet med landets olika kulturinsti-
tutioner ska öka. Kulturnyheter har vi fått, både i
Sveriges Radio och i Sveriges Television. Dock anses
de inte så viktiga att det finns ekonomi på Sveriges
Television för att sända dem under sommaren, trots
att propositionen säger att kulturansvaret ska vara ett
prioriterat område i public service-uppdraget.
Den internationella bevakningen behöver fördju-
pas och nyanseras, inte förenklas och utarmas. Här
vill jag också påminna om att en kompetent och allsi-
dig nyhetsbevakning i allra högsta grad är en demo-
kratifråga, en mänsklig rättighet. Den typ av skvaller-
press som utvecklas i England m.fl. länder bör därför
inte smitta av sig till vår nyhetsbevakning. Snabba,
förenklade budskap är lika nedbrytande för det de-
mokratiska intellektet som flottig, näringsfattig fast
food är för kroppen.
Miljöpartiet såg med stor oro på likriktningen
mellan de två separata nyhetskanalerna i allmäntele-
visionen, som successivt ökade under tidigare omor-
ganisation. I nu gällande avtal - för vi har ju inte tagit
dagens beslut ännu - mellan public service-företagen
och staten står att det även fortsättningsvis ska finnas
två separata nyhetsredaktioner inom Sveriges Televi-
sion. Med "separat" torde menas fristående, enskild. I
dagens utbud förekommer samma inslag alltsomof-
tast. Det här anser vi inte överensstämmer med gäl-
lande avtal. När jag anmälde SVT till Gransknings-
nämnden för just brott mot gällande avtal visade det
sig att Granskningsnämnden inte kunde granska an-
mälan därför att kravet på separat sändning inte fanns
inskrivet i sändningstillståndet.
Nu säger SVT självt att det inte finns fog för på-
ståendet att Aktuellt och Rapport skulle vara alltför
lika - vadå alltför lika? Och hur kommer dagens
verklighet att överensstämma med det nya avtal som
vi kommer att besluta om här i eftermiddag? I propo-
sitionen står det att det är av stor vikt att den nya
organisationen med en central nyhets-desk inte ska
leda till att de redaktionella bedömningarna centrali-
seras. Men samma nyhetsinslag visas fortfarande i
Aktuellt och Rapport. Vidare sägs att förekomsten av
flera nyhetsredaktioner - de är ju fler än två i dag -
ska innebära att förutsättningarna för variation ga-
ranteras beträffande urvalet av nyheter. Men för SVT
räcker det tydligen med att de inte är "alltför" lika.
Under kommande tillståndsperiod kommer
Granskningsnämnden att följa och utvärdera hur
förändringarna inom nyhetsorganisationen påverkar
mångfalden i nyhetsutbudet. Jag tycker även att sty-
relsen borde ta sig en allvarlig funderare på hur fort-
sättningen på denna dystra lek med ord ska kunna
leda till att vi åter får olika nyhetsrapporteringar som
det är värt att se på.
Den snabba utvecklingen inom medievärlden in-
nebär också att public services roll ständigt bör prö-
vas. Radions betydelse framöver kommer med all
sannolikhet att öka, som en motreaktion på alla bilder
som ständigt flimrar förbi. Även Utbildningsradions
roll som folkbildare kommer att öka. Därför är det
extra viktigt att öppna för fristående bedömare att
analysera och granska verksamheten. I propositionen
sägs också att offentlig debatt bör stimuleras av pro-
grambolagen själva och att ett fortsatt utredande av
public service behövs. Hur ska statens ansvar för
broadcasting se ut framöver? Ska det finnas sank-
tionsmöjligheter för annat än sponsring och reklam?
Hur ska framtida finansiering se ut när vi stänger av
det analoga nätet och medierna smälter samman allt-
mer?
Ibland krävs det lite mer tydlighet i propositions-
skrivandet om resultatet ska kunna mätas och grans-
kas.
Kulturutskottet har t.ex. valt att under rubriken
Tillgänglighet för funktionshindrade komma med en
konkretisering. Här säger propositionen att andelen
textade program av det totala rikssända utbudet med
svenskt ursprung ska öka påtagligt. Utskottet har valt
att tolka det som att minst hälften av förstagångssän-
da program med svenskt innehåll ska textas under
kommande tillståndsperiod. Minst hälften är mätbart,
och det finns nu möjlighet för Granskningsnämnden
att granska.
Jag går nu över till övriga motioner.
Barn mellan tre och åtta år umgås med någon
form av medier 2 timmar och 42 minuter per dag.
Tyvärr står inte Sveriges Radio, Sveriges Television
och UR för det dominerande inslaget. Här krävs
kraftfulla insatser för att producera svenska barnpro-
gram med hög klass. Jag ser med oro på hur TV-
mediet köper in alltfler tecknade nonsens- och vålds-
serier och förser dem med svenska röster.
Det är under uppväxten vi skaffar oss de flesta av
våra referenser och värderingar, utforskar verklighe-
ten och gör en bild av hur den ser ut och hur den
fungerar. Barndomsåren är en känslig tid. Upplevel-
ser vi har formar oss och bestämmer hur vi ska
handskas med situationer och möten som vuxna.
Nutidens barn möter information och får upplevelser
på helt andra sätt än de som var barn för 10 och 30 år
sedan. Televisionens explosionsartade utveckling
med ständigt fler kanaler och ett alltmer avancerat
innehåll har gått hand i hand med informationstek-
nologins utbud av snabbare kommunikationer, nya
inlärningsmöjligheter, spel och större och mer
komplexa vägar att söka information.
Att den tekniska utvecklingen går framåt är bra i
sig. Yttrandefrihet och demokrati stärks av att det blir
lättare att söka information och sprida åsikter. Samti-
digt bör vi fråga oss vad utvecklingen på medieområ-
det betyder för dem som är barn och unga i dag, vad
medieutvecklingen gör med deras bild av verklighe-
ten och deras förmåga att analysera den. Vi måste
också fråga oss vad det innebär att växa upp med
våldsinriktade dataspel, ett gigantiskt TV-utbud dyg-
net runt och ögonblicklig tillgång till den stora gryta
av information som finns hopblandad på Internet, där
våld, pornografi, rasistpropaganda utgör en mindre
men obehaglig del av helheten. När det mediala ut-
rymmet växer finns det större möjlighet att inom det
skapa slutna rum, dit debatt och kritisk granskning
aldrig når.
Vi saknar också kunskap om vad den förändrade
användningen av kroppen gör med vår hälsa. Det som
noterats är att antalet överviktiga barn ökar. Forskare
börjar slå larm om skelettskador och motoriska rubb-
ningar.
Det finns sex områden som behöver diskuteras.
Det är televisionens utveckling, dataspelen, Internet,
det skrivna språket, videogram och film. Det behövs
mer av både debatt och forskning om det nya medie-
landskapet. Därför är det hög tid att ge en helhetssyn
av den kunskap som finns i Sverige och internatio-
nellt i dag. En utredning behöver tillsättas för att ta ett
samlat grepp om alla de mediala situationer som barn
utsätts för och deras påverkan på barnets utveckling,
psykiskt såväl som fysiskt. Därför yrkar jag bifall till
Miljöpartiets reservation 35 under punkt 45, vilket för
övrigt alla andra partier gör utom Socialdemokraterna
och Moderaterna. Men vi har ju ingen mittenregering.
Till nästa reservation. Den enda icke kommersi-
ella TV-produktionen är i dag Öppna kanalen. Den
erhåller inte något statligt stöd. Drygt en miljon män-
niskor har i dag tillgång till Öppna kanalen och kan
bl.a. se direktsända debatter från EU-parlamentet. I
dag är det i första hand de större kommunerna som
ger bidrag, vilket innebär stora regionala skillnader
som inte är acceptabla. Det är ju viktigt att alla män-
niskor får tillgång till det fria mediet. Vi vill därför att
möjligheten undersöks hur en statligt finansierad
Öppna kanalen kan se ut. Förebilder finns i flera
länder, närmast i Danmark och i Tyskland.
Med det yrkar jag också bifall till reservation 32
under punkt 41.
Det är viktigt att slå fast att teknisk utveckling
aldrig går före kvalitet i public service. Miljöpartiet
vill ha ett starkt och konkurrenskraftigt public service
med bredd, hög kvalitet och modern teknik. I en rikt-
linje för programverksamheten sägs också i proposi-
tionen att programföretaget ska erbjuda ett mångsi-
digt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet
i alla programgenrer. Enligt Granskningsnämndens
alldeles färska rapport konstateras att kanalerna
SVT 1 och SVT 2 fortfarande är breda public service-
kanaler. TV 4 närmar sig däremot mer TV 3 och
TV 5, dvs. deras mångfald minskar. Den här nya
utvecklingstrenden, att det informationsinriktade
utbudet minskar i TV 4, stärker mina och Miljöparti-
ets krav på fria, självständiga och starka nyhetskana-
ler i Sveriges Television.
Slutligen har jag en kommentar till den odemok-
ratiska valbevakningen. De flesta länder har någon
form av skriftliga föreskrifter om hur medierna ska
sköta valbevakning. I många fall är det noggranna
regleringar. Men i Sverige finns inget skrivet eller
reglerat om valbevakning.
Vid genomgång av SVT:s rikssändningar efter
valet 1998 fann Granskningsnämnden att två längre
debatter hållits med samtliga partier, därutöver en
längre duell mellan Göran Persson och Carl Bildt och
en kortare mellan Mona Sahlin och Gudrun Schyman.
Rapport Morgon hade kortare dueller där Socialde-
mokraterna deltog i elva, Moderaterna i nio, Vänstern
och Folkpartiet deltog i fem vardera, Centern och
Kristdemokraterna i tre vardera och Miljöpartiet i två
dueller.
Jag tycker att det är rimligt att ställa större krav på
likformig behandling av partierna inför val. Det går
faktiskt att rätta till, om regeringen vill, vid nästa
sändningstillståndsskrivning. Därför undrar jag om
kulturministern vill agera så att mer jämlika förhål-
landen kan få råda även i Sverige till nästa val.
En liten kommentar till Folkpartiet, som säger att
konkurrens är kvalitet. Det ska jag inte ha någon
invändning mot, men kvalitet kostar, Lennart Koll-
mats, och Folkpartiet vill inte höja licensen i dag.
Även om Folkpartiet precis som Miljöpartiet inser att
dagens licenssystem inte håller i den nya teknikvärl-
den, har vi ingen majoritet för att ändra det i dag. Ska
Folkpartiet då ekonomiskt utarma och sänka public
service genom att i dag agera för att inte höja licensen
för att möjliggöra högre kvalitet?