Fru talman! Häromkvällen när jag satte på TV:n
för att titta på Aktuellt kom det en trailer för filmen
The Shining. Det var en liten pojke som fanns med i
en mycket otäck scen som jag som vuxen hajade till
för och som jag förstår att små barn skulle bli mycket
skrämda av.
Det här är ett exempel på att trots att vi i åratal har
diskuterat våldsskildringar och trots att public ser-
vice-kanalerna ligger på en, vill jag säga, hög nivå
och har en medvetenhet om det här problemet, före-
kommer det i dag för mycket våld även i de kanaler-
na.
Det här oroar många, framför allt föräldrar som
inte har möjlighet att se alla program tillsammans
med sina barn. Nu talar jag om det fiktiva våldet, inte
nyhetsvåldet. Det tycker jag är en sak för sig.
Nu har radio- och TV-lagen en bestämmelse som
säger att man ska varna med en ljudsignal om det
kommer program med våldsinslag. Men policyn i
Sveriges Television är att man i stället talar om det
här muntligt. Man talar också om i public service-
redovisningen att man har valt att tolka det så att man
kan göra det muntligt.
Det här hjälper inte alls föräldrar på samma sätt.
Det förutsätter att man är koncentrerad mot TV:n och
lyssnar på vad som sägs. Om det däremot kommer en
speciell signal hajar man naturligtvis till.
Jag undrar om statsrådet har några synpunkter på
den policy som SVT har när det gäller att varna för
våldsinslag.
Jag undrar också över Våldsskildringsrådet. Det
kom till en gång i tiden efter en upphetsad debatt
angående våldsinslagen men för en ganska tynande
tillvaro. Man har själv begärt en översyn som man
väntar på sedan minst ett par år tillbaka. Händer det
någonting med Våldsskildringsrådet?