Fru talman! Jag ställde tidigare ett antal frågor till
Michael Hagberg som jag tyvärr inte fick några svar
på i hans anförande. I mitt anförande redogjorde jag
bl.a. för det kryphål som finns i svensk livsmedel-
slagstiftning som möjliggör att vi kan få in salmonel-
lasmittat kött i Sverige. Michael Hagberg sade i sitt
anförande att han sätter konsumenternas säkerhet
främst. Jag tycker därför att det är viktigt med ett
klargörande av vad som händer på den punkten i
denna fråga. Vi måste täppa till det hål som finns i
lagstiftningen så att vi inte riskerar att få in dessa
kycklingprodukter i vårt land.
Jag fick inte heller något svar på frågan om de
neddragna budgetmedlen för bekämpningsprogram-
met mot smittsamma husdjurssjukdomar. Vi har tidi-
gare i utskottet talat om detta. Jag vet att vi är eniga
om att det var olyckligt. Jag vet också att Michael
Hagberg tycker att det inte var någon bra lösning att
pengarna försvann.
Därför skulle jag vilja ha ett svar på varför Mi-
chael Hagberg och majoriteten inte går vårt förslag
till mötes. Det kostar dessutom inte några pengar. Det
handlar om att Jordbruksverket självt vill omfördela
sina medel så att det kan fortsätta att bedriva dessa
program som är så viktiga. De är inte minst viktiga
för konsumenterna, Michael Hagberg.
När det gäller Livsmedelsverkets ekonomiska si-
tuation säger Michael Hagberg att han inte har någon
insyn i dess ekonomi. Det borde Michael Hagberg ha.
I de budgetunderlag som Livsmedelsverket under
många år har skickat in till Jordbruksdepartementet
har man visat på att medlen inte räcker. Michael
Hagberg skyller det på att Livsmedelsverket tar egna
initiativ. Det är väl bra. Litar inte Michael Hagberg
på att Livsmedelsverket är expert på sitt område och
vet vad det bör syssla med och vad som krävs just för
att ge konsumenterna den säkerhet som Michael
Hagberg talar om?
Jag vill därför höra hur man kan tänkt att lösa den
ekonomiska situationen för Livsmedelsverket, efter-
som den är akut.