Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Livsmedelskontroll och genteknik

CAROLINE HAGSTRÖM (kd), 2002-02-06 (riksmöte 2001/02).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! För drygt en vecka sedan var vi, någ-

ra stycken från utskottet, på en politikerträff på riks-

dagens infocenter som hade temat Maten vi äter.

Glädjande nog var mötet välbesökt och frågorna till

oss politiker många.

Många av de frågor som ställdes handlade just om

mycket av det som vi i dag ska debattera här i kam-

maren. Att mat är en fråga som engagerar många är

inte svårt att förstå. Men man märker också en ökad

oro bland människor när det gäller frågor runtom-

kring maten vi äter. Det handlar om allt från långa,

oacceptabla djurtransporter, sjukdomar hos djuren

och genmodifiering till frågan om märkning av livs-

medel.

Därför vill jag börja med att säga att jag är mycket

glad för att vi har enats kring en bra skrivning i detta

betänkande rörande just märkningsfrågan. I enlighet

med ett kristdemokratiskt yrkande säger vi nu att vi

anser att regeringen ska utreda frågan om märkning

även av annat köttslag än nöt. Detta tror jag är nå-

gonting som uppskattas av många konsumenter.

Jag tycker på det hela taget, fru talman, att detta är

ett ganska bra betänkande. Men vi kristdemokrater

har på grund av avvikande uppfattning i några frågor

tre reservationer samt ett särskilt yttrande fogat till

betänkandet. Jag tänker nu uppehålla mig runt några

av dessa.

I reservation nr 9 tar vi upp frågan om småskalig

livsmedelsproduktion. Det växande intresset från

konsumenterna av att köpa lokalt producerade livs-

medel ska enligt vår syn stödjas - inte minst av mil-

jöhänsyn, eftersom transporterna av livsmedel då

minskar. Därför anser vi att den småskaliga livsme-

delsproduktionen och förädlingen måste få ökade

möjligheter till forskning och utveckling genom en

fond liknande den som trädgårdsnäringen efter propå-

er från Kristdemokraterna nu har fått. Den småskaliga

livsmedelsproduktionen består liksom trädgårdsod-

lingen av en strukturellt småskalig företagarbransch

med en begränsad produktionsandel som kanaliseras

via egna utbudsorganisationer. Branschen möter där-

för samma svårigheter som trädgårdsodlingen när det

gäller att på frivillig basis organisera resurser för

tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet. Jag

vill, fru talman, härmed yrka bifall till reservation

nr 9.

Reservation nr 7 handlar om lokaliseringen av

EU:s nya livsmedelsmyndighet. Enligt vad jag har

förstått så har Sverige nu gett upp hoppet om och

viljan att driva frågan att lokaliseringen av myndig-

heten bör ske till Sverige. Sverige och Sveriges bön-

der har under lång tid investerat oerhört mycket i bra

miljöbetingelser och riktig djurhållning för att kvali-

tetssäkra våra livsmedel. Jag tycker att det nu är hög

tid att ta hem mervärdena av dessa investeringar. Med

vår förhållandevis goda djurhälsa och goda livsme-

delssäkerhet anser jag att Sverige lämpar sig väl som

värdland för en livsmedelsmyndighet på gemensam-

hetsnivå. Jag anser att regeringen ska verka för detta

inom EU.

Fru talman! I detta sammanhang skulle jag också

vilja ta upp Livsmedelsverkets situation. Det kommer

nu larmsignaler om akut brist på pengar för inneva-

rande budgetår - så akuta att verket hittills har fått

göra neddragningar på 14 miljoner kronor. Ändå

saknas mellan 4 och 5 miljoner kronor! Denna brist

på budgetmedel får naturligtvis oacceptabla konsek-

venser, inte minst för konsumenterna, då vi nu bl.a.

riskerar att få sämre kontroll av t.ex. bekämpnings-

medel i mat. I dessa tider av matskandaler och djur-

sjukdomar satsar man inom EU stora belopp på livs-

medelssäkerhet.

Min fråga till Michael Hagberg blir: Hur kommer

ni från majoritetens sida att hantera den nu uppstådda

krisen inom Livsmedelsverket?

Fru talman! I ett av våra särskilda yttranden tar vi

upp frågan om salmonella och bekämpandet av smitt-

samma husdjurssjukdomar och zoonoser. Trots att vi i

Sverige i dag har en ganska unik och god salmonella-

situation, som har krävt enorma insatser från svenska

bönder, så måste vi med all kraft fortsätta att hålla

Sverige fritt från salmonella. Men det har visat sig

vara lättare sagt än gjort. Ett kryphål i den svenska

livsmedelslagstiftningen möjliggör att importerat

kycklingkött som packas om någonstans och sprutas

med enprocentig saltlakelösning klassas som berett

livsmedel, och det behöver därmed inte salmonella-

testas innan det förs in i Sverige. Risken att vi får in

salmonellasmittat kött i våra livsmedelsdiskar är

uppenbar då en stor del av importen kommer från

länder som Thailand och Brasilien, där salmonellas-

mittan är mycket utbredd.

Jag har tidigare ställt en fråga till jordbruksminis-

tern angående detta, men svaret jag fick gav ingen

lösning. Därför undrar jag nu om Michael Hagberg

kanske kan svara på vad som händer i denna fråga.

En annan viktig fråga är de neddragna budgetme-

del som redovisades i budgetpropositionen beträffan-

de anslaget 42:5, Bekämpande av smittsamma hus-

djurssjukdomar. Under lång tid har den svenska sta-

ten investerat mycket i att förebygga, kontrollera och

bekämpa inhemska djursjukdomar och zoonoser. I

och med detta djurhälsoprogram har den direkta be-

kämpningen vid akuta sjukdomsutbrott på sikt kunnat

hållas nere, och därmed också statens långsiktiga

kostnader eftersom djurägarna har lagbunden rätt till

ersättning vid sådana utbrott. Dessa uppbyggda kon-

troll- och bekämpningsprogram är grunden för den

svenska modellen för god djurhållning och livsme-

delssäkerhet. Under ordförandeskapet drev Sverige

den förebyggande och proaktiva linjen. Här finns

såväl djurskydds- som folkhälsoaspekter. I djur-

skyddslagstiftningen är djurhälsa en viktig del. Våra

djur ska skyddas mot lidande och sjukdom. Ju högre

smittryck i djurpopulationen, desto större användning

av läkemedel, dvs. antibiotika. Då ökar resis-

tensproblemen i alla led, både på djur, bland livsme-

del och bland människor. Därför anser vi att det är

oacceptabelt att majoriteten i riksdagen har beslutat

om neddragning av resurser beträffande just detta

anslag.

Varför kan vi inte i enlighet med Kristdemokra-

ternas motion enas om att Jordbruksverket självt ska

få göra en omprioritering inom sin budgetram för att

säkerställa det viktiga arbete som är i gång, Michael

Hagberg? Det kostar ju inte ens några pengar.

Debatten

Hämtad sida: 37

37 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

CAROLINE HAGSTRÖM (kd): Livsmedelskontroll och genteknik (2002-02-06) — PRESS0