Fru talman! Alla människor behöver mat, oavsett
om de är köttätare, vegetarianer, veganer, fruktianer,
glutenallergiker eller, som det heter på skånska, bara
är små i maten. Konsumenterna blir mer och mer
intresserade av vad de stoppar i sig. Kraven ökar på
säker mat. Kraven ökar på god djurhållning. Kraven
ökar på konsumentvänliga produkter. Fler och fler
intresserar sig för hur maten framställs och för var
maten framställs.
Behovet av att livsmedelsproducenter och föräd-
lingsindustri följer konsumenternas krav och behov är
stort, inte minst på en alltmer fri världsmarknad. Den
som inte klarar av att svara mot efterfrågan eller ga-
rantera kvalitet överlever inte i den hårda konkurren-
sen.
Vinnaren i denna kamp är framför allt konsu-
menten. Producenter och butiker måste anpassa sig
efter konsumenternas krav och pressa priser - annars
vänder sig konsumenterna till en annan producent
eller en annan butik. Förvisso finns det mycket att ta
tag i när det gäller konkurrensen inom dagligvaru-
handeln, men producentledet är i högsta grad konkur-
rensutsatt.
Svensk livsmedelsindustri är av mycket hög kva-
litet internationellt sett. Den är också en mycket vik-
tig del av det svenska näringslivet och sysselsätter ett
stort antal människor. I Skåne, som är Sveriges livs-
medelscentrum, finns 45 % av landets livsmedelspro-
ducenter. I Skåneregionen har sektorn en stor bety-
delse. Enligt SCB - Statistiska centralbyrån - är så
stor del som 12 % av arbetskraften sysselsatt inom
livsmedelssektorn. Räknar man vidare får man fram
siffror som visar att uppåt 18-20 % av skåningarna är
direkt eller indirekt sysselsatta i livsmedelssektorn.
Den har alltså en mycket stor betydelse.
Fru talman! Livsmedelsnäringen genomgår för
närvarande stora förändringar. Det gäller såväl natio-
nellt som internationellt. I Sverige har förändrings-
processen snabbats på av medlemskapet i EU. Med-
lemskapet förändrade den svenska livsmedelsmark-
naden från att vara en nationellt skyddad marknad till
att vara en marknad där näringens företag befinner sig
i internationell konkurrens.
Detta ställer krav på företagen att utveckla sär-
präglade produkter med höga förädlingsvärden. Detta
kan åstadkommas dels genom att produktutveckling-
en formas av konsumenternas krav, dels genom ut-
vecklingen av ny teknik, design och marknadsföring,
så att de nya produkterna lockar fram vissa specifika
kundgruppers behov. Dessutom krävs mer utveckling
av ny teknik och informationsöverföring.
I utredningen SOU 1997:167, En livsmedelsstra-
tegi för Sverige, beskrivs det jag har sagt om livsme-
delssektorns omställning och expansion i ett europe-
iskt perspektiv. Utredningen formulerar förslag till ett
samlat nationellt forsknings- och utvecklingsprogram.
Ett antal insatsområden lyfts fram. Kärnan i förslaget
är ett program med industriella samverkansprojekt
som behandlar frågeställningar från hela livsmedels-
kedjan.
För att täcka otillräckligt bearbetade områden fö-
reslås i utredningen tre kunskapshöjande program
gällande konsument- och marknadskunskap, process-
och produktionsteknik samt kunskaper för framta-
gande av innovativa produkter.
Den del som berör process- och produktionsteknik
har redan lett till investeringen i "Framtidens livsme-
delsfabrik" i Göteborg. Dock kvarstår behovet av
program på två andra områden.
Under allmänna motionstiden motionerade jag
tillsammans med mina skånska moderata kolleger här
i riksdagen om en ökad satsning inom livsmedels-
forskningen, i enlighet med det jag tidigare sagt. Det
var därför mycket glädjande att vårt parti, Moderater-
na, ställde sig bakom vår motion i utskottet. Man
ställer sig även bakom motionen här i kammaren,
som Ingvar Eriksson redan har nämnt. Men det är lika
tråkigt att socialdemokraterna och riksdagsmajorite-
ten inte inser behovet av detta. Man väljer att avslå
vår motion.
Fru talman! Skåne befinner sig mitt i fokus för
tillskapandet av Öresundsregionen och utgör tillsam-
mans med Danmark ett av de mest spännande och
expansiva livsmedelsklustren i Europa. Skåne är, som
tidigare nämnts, centrum för svensk livsmedelsin-
dustri. 45 % av landets livsmedelsproducenter är
baserade i regionen. Danmark är i relativa termer den
största livsmedelsexportören i världen.
Regionens historiska position som livsmedels-
centrum för två länder förklarar närvaron av företag
inom nästan alla led i livsmedelskedjan och dess
stödjande funktioner vad gäller förpackning, lagring,
distribution och maskinutveckling. Inom vissa områ-
den har företagen utvecklats från ledande nationella
företag inom respektive verksamhetsområden i Sveri-
ge och Danmark till stora ledande internationella
företag.
Att det bildats livsmedelskluster i regionen kan
förklaras med nödvändigheten av att utveckla speciell
kompetens inom jordbruksforskning, industriell
forskning och utveckling för att företagen ska bli
ledande inom sina områden på den internationella
marknaden. Det gäller såväl förädlingsindustrin som
förpackning och lagring samt distribution.
I Skåne finns stora nationella och internationella
företag inom livsmedelssektorn, med starka enheter
för forskning och utveckling. Med lokalisering av
universitet och högskolor med särskild inriktning på
och intressen inom livsmedelsområdet, och med ett
upptagningsområde på mer än tre miljoner människor
i Öresundsregionen, borde Skåne vara den bästa lo-
kaliseringen för ökade satsningar inom livsmedels-
forskningen. Genom närheten till stora industrier
representerande hela kedjan inom livsmedelsnäring-
en, från odling till marknadsföring och försäljning, är
förutsättningen att uppfylla de kriterier som angavs i
utredningen SOU 1997:167 gynnsamma.
Fru talman! Behovet av mera livsmedelsforskning
är tydligt. Den nämnda utredningen pekar ut behovet
av ökad forskning inom konsument- och marknads-
kunskap och kunskaper för framtagande av innovati-
va produkter. Skåne borde vara den bästa lokalise-
ringen av en sådan satsning.