Fru talman! Låt mig bara i all korthet säga att Mauricio Rojas i sitt huvudinlägg förde ett ganska bra resonemang om folkomröstningar, om vikten av att vara noggrann med det instrumentet. Jag tyckte att det var bra.
Sedan påstod han att jag skulle ha farit i väg när det gällde noteringen om valdeltagande och skilda valdagar och valde att nämna det enda undantaget under efterkrigstiden, det vill säga 1958. Det är det enda undantaget där valdeltagandet i kommunalvalet var högre än i riksdagsvalet.
Under debatten gick jag ut och hämtade statistik för att få noterat i riksdagens protokoll att valdeltagandet i kommunalvalet genomgående har varit mycket lägre under efterkrigstiden.
I kommunalvalet 1938 var deltagandet 66 procent. I riksdagsvalet två år senare, 1940, var det 70 procent. I kommunalvalet 1942 var deltagandet 66 procent, och i riksdagsvalet 1944 var det 72 procent. Vi kan gå framåt några decennier till 1960-talet. 1960 var deltagandet i riksdagsvalet 85 procent och 1962 var det 81 procent. I 1964 års riksdagsval var det 84 procent, i kommunalvalet 1966 var det 83 procent, och i riksdagsvalet 1968 var det 89 procent.
Genomgående skiljer det 4-5 procentenheter mellan deltagandet i kommunalvalet och i riksdagsvalet.
Ryck alltså inte bara ut det årtal som utgör det enda undantaget utan se till helheten! Det är mitt budskap i detta inlägg.