Fru talman! Jag förstod vad Mauricio Rojas menade i sitt inlägg. Vad jag ville säga var bara att valdeltagandet i kommunalvalet genomgående var 4-5 procentenheter lägre.
Man kan fundera på om skillnaden är liten eller stor. Om vi skulle ha en situation där valdeltagandet mellan två val plötsligt föll med 4-5 procentenheter skulle vi betrakta detta fall som mycket stort och mycket allvarligt. Man ska alltså inte förringa den effekten.
Sedan behöver man inte göra historiska jämförelser, utan man kan jämföra med andra länder. Där kan man se samma effekt. Där valdagarna är skilda åt har man i allmänhet lägre valdeltagande i kommunalvalen, såvida man inte har system med obligatoriska val - det finns ju också länder som har det. Men det är alltså på det sättet.
Man kan resonera mycket kring valdeltagandet och vilka faktorer som finns bakom. Jag tror att klara och tydliga politiska alternativ är viktigt. Det är
en
del som mobiliserar. En annan faktor är den som ni har pekat på - att det finns möjlighet att efter en lång tid få ta över makten igen. Så var det för oss 1982, och så var det för er 1976 och återigen 2006. Naturligtvis är det också viktigt.
Ser man dock på den långsiktiga trenden under efterkrigstiden är det de sociala skillnaderna, de sociala klyftorna, som är viktiga. Ju mindre marginaliseringen och de sociala klyftorna blir, desto mer ökar det politiska deltagandet.
Detta var ett av budskapen i mitt huvudanförande: Var på er vakt nu när ni ökar de sociala klyftorna så mycket! Fundera lite över vad det kommer att innebära för det politiska deltagandet! Jag tror att det finns mycket stora risker med detta.