Fru talman! Låt mig tacka för en bitvis mycket spännande diskussion om författningsbetänkandet.
Jag skulle vilja bidra med ett par kommentarer till det som gäller Grundlagsutredningens arbete och börja med att påminna om grunderna för att utredningen och kommittén tillsattes. Den tillsattes ju på initiativ av den förre statsministern, Göran Persson, och motiverades bland annat med att det under de 30 år som gått sedan huvuddragen i vår nuvarande regeringsform togs fram skett ett par ganska grundläggande förändringar i den svenska demokratin.
En av de uppenbart stora förändringarna i Sverige från 1970 till i dag är att partiernas medlemstal fallit rätt dramatiskt. Detta, fru talman, tror jag har bäring på den diskussion som varit om valsystem och personval. Det är nog så att när partiernas medlemstal faller och vi har ett valsystem som i praktiken, med några få undantag, ger partierna monopol på att utse vilka som ska vara riksdagsledamöter faller också legitimiteten för att ha ett så starkt system. Därmed ökar motivet för ett större inflytande för väljarna, det vill säga för mer personval. Det är en intressant observation som vi diskuterat mycket i Grundlagsutredningen, och jag anser att det är en förändring som våra förslag måste ta fasta på.
Beträffande personval har vi haft flera forskningskonferenser och seminarier kring det och då särskilt tittat på våra nordiska grannländer. Vad gäller Finland slår man där fast - och många forskare pekar också på det - att personvalsreformen absolut stärkt banden mellan väljare och valda. Personvalet ökar kännedomen om vilka politiker som företräder en samtidigt som det ökar politikernas, parlamentarikernas, intresse för att ha en dialog med sina väljare. Man ser inget samband med att valdeltagandet i Finland är lågt.
Vad gäller ett annat grannland, Danmark, kan man där närmast se det motsatta förhållandet, nämligen att personval fungerar som ett verktyg för att hålla uppe valdeltagandet. Det är till och med så att personvalet i de grupper som i Danmark, liksom i Sverige, har ett lågt valdeltagande - invandrare, nykomlingar i samhället - fungerar som ett verktyg för att öka valdeltagandet i dessa grupper. Det blir ett verktyg mot utanförskap och för delaktighet i vår demokrati.
Om vi ser till vår egen svenska historia menar flera forskare, just vad gäller valdeltagande, att betydelsen av hård konkurrens är helt essentiell. Hård konkurrens mellan partier, mellan politiska alternativ, driver upp valdeltagandet. Jag vill påminna om att all-time-high vad gäller svenskt valdeltagande nåddes 1976 när en borgerlig regering tog makten efter ett långvarigt socialdemokratiskt maktinnehav. Också 2006 ökade valdeltagandet utifrån ungefär samma utgångspunkter, efter ett långvarigt socialdemokratiskt regeringsinnehav.
Jag tror att dessa erfarenheter, synpunkter och kommentarer är viktiga, och de ska vara vägledande i det arbete som Grundlagsutredningen har framför sig vad gäller att försöka vitalisera den svenska demokratin och det svenska valsystemet.