Fru talman! Då har vi lämnat helgens glögg, ad-
ventsstjärnor och ljuständning för att denna måndags-
förmiddag få föra en av årets sista debatter i denna
kammare. Men det är inte utan att tanken går till det
gamla talesättet "Varför är det alltid måndag morgon
och aldrig lördagkväll?".
Med de orden ska jag raskt gå över till politikom-
rådet utrikes- och säkerhetspolitik, som består av 18
anslag som är fördelade på följande delposter:
- utrikesförvaltningen
- internationella organisationer
- information om Sverige i utlandet
- nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
- övriga utrikespolitiska frågor.
Med andra ord ryms här en väldigt stor spännvidd
av frågeställningar.
Men det framhålls att utrikesförvaltningens vikti-
gaste uppgifter är att bevaka och främja svenska in-
tressen - politiska såväl som handels-, migrations-
och biståndsrelaterade. Detta görs genom politisk,
ekonomisk, migrations- och handelspolitisk bevak-
ning, genom export-, investerings- och turistfrämjan-
de verksamhet, insatser inom kultur och information
samt handläggning av migrations- och rättsfrågor.
Därutöver är det viktigt att se att utrikesförvalt-
ningen verkar i en miljö som är i ständig förändring -
ofta dramatisk sådan. Det ställer krav på en väl funge-
rande utrikesförvaltning som kontinuerligt anpassas
till dessa förändrade arbetsuppgifter och bevaknings-
områden.
Under det kommande halvåret krävs en priorite-
ring av EU-ordförandeskapet. Men när man följer
förberedelserna känner man tillförsikt inför denna
kraftansträngning, som lätt underskattas när man står
något vid sidan om.
Fru talman! När man summerar såväl temporära
förändringar som permanenta ser man att de är om-
fattande. Det är ett stort antal utredningar, långtgåen-
de reformer och en betydande decentralisering med
effektivitetsvinst i organisationens alla delar som
resultat.
En mer integrerad organisation genomfördes den
1 juli 1996 med geografiska och funktionella enheter
i stället för avdelningar för politik, handel och bi-
stånd. Året därpå genomfördes en genomgripande
omorganisation av den administrativa verksamheten.
Det har resulterat i att betydande resurser har kunnat
flyttas från den administrativa sidan till den operativa.
På det angelägna området jämställdhet har posi-
tionerna flyttats fram. Men jag vill hålla med den
ambassadörsfru som nyligen talade om vikten av att
även kvinnor representeras bland dem som står för
inredningen av våra ambassader. Man kan tycka att
det är en fråga av mindre vikt och som inte hör hem-
ma i den här talarstolen. Men detta speglar samtidigt
hur långt medvetenheten om jämställdheten sträcker
sig.
Nu ska jag inte trötta kammaren med att repetera
alla förändringar inom UD, utan jag ska kort avsluta
denna del med att peka på att bl.a. riksdagen utser en
ledamot i den antagningsnämnd som har ansvar för
rekryteringar. Själv tycker jag att det är roligt att få
guida unga in på diplomatens yrkesbana liksom att,
som nyligen på FN-delegationen i New York, kunna
konstatera att dessa unga visar prov på en imponeran-
de kompetens.
Fru talman! Det är fem reservationer tillfogade
detta betänkande, utrikesutskottets betänkande om
utrikesförvaltningen och internationell samverkan.
Utskottet och betänkandet har som utgångspunkt
propositionen angående anslagsbehovet under ut-
giftsområde 5. Utskottets majoritet har tillstyrkt rege-
ringens förslag till medelsramar för de olika anslagen.
Det tillstyrkandet vill jag understryka och ställa mig
bakom även från denna talarstol liksom avstyrkandet
på reservationerna.
Fru talman! Sedan gäller det Vitryssland. När om-
ständigheterna så medger anser utskottets majoritet
att det är viktigt att det finns en svensk direkt repre-
sentation och att den frågan har högsta prioritet, men
närmare än så kan jag inte svara här i dag.
Fru talman! Inför mötet i FN:s kommission för
mänskliga rättigheter kallas enskilda organisationer
till orientering och samråd. Det är ett exempel på
kontakter mellan UD och NGO:er, och andra kon-
takter är mer specifika beträffande sakfrågor och
geografiskt område.
Men det kan inte finnas en enda funktion som kan
tillfredsställa alla de skiftande behoven av kontakter
mellan frivillighetsorganisationerna och regeringen
och UD. Däremot kan vi konstatera att en handlägga-
re för frågor kring enskilda organisationer och det
civila samhället har tillsatts inom policygruppen inom
enheten för internationellt utvecklingssamarbete.
Frågan om andra specialfunktioner har också lyfts
i motionsform. Det handlar om MR-attachéer och om
miljöattachéer. Men jag delar uppfattningen att det är
angelägna områden och områden som i dag täcks av
andra organisatoriska lösningar än vad motionärerna
pekar på.
Därutöver kan vi konstatera att detta är organisa-
tionsfrågor som ligger under kanslihusets inre organi-
sation.
Fru talman! När det gäller upphandling i FN- och
EU-systemet såväl av produkter som av tjänster kan
man konstatera att svenska företag inte tar dessa om-
råden på allvar. Sveriges andel av dessa upphandling-
ar ligger trots ansträngningar under senare år på bot-
tennoteringar. Jag vill gärna ha detta sagt även om
uppdraget handelsfrämjande naturligtvis är mycket
bredare än så.
Men även här har verksamheten i bred bemärkelse
varit föremål för utredning och översyn. Och UD har
under senare år förstärkts med mer personal på främ-
jandeområdet både centralt inom UD och utomlands
för ökade insatser i samarbete med Exportrådet.
Nu ser främjandeverksamheten på handelsområ-
det olika ut beroende på behovet. I de länder där det
inte finns något handelskontor eller någon liknande
organisation har beskickningen huvudansvaret för
den exportfrämjande verksamheten. I en del fall fi-
nansierar Exportrådet viss personal, vilken komplette-
rar beskickningens personalresurser under ledning av
ambassadören.
Fru talman! Istanbul har varit uppe här i flera in-
lägg. Relationerna mellan Turkiet och Sverige har en
lång historia, även om jag inte kan skilja på vad som
är myt och verklighet när det gäller vikingarnas färder
till det som de benämnde som Miklagård.
En svensk närvaro i Istanbul har stor betydelse
även för dagens svenska affärsverksamhet i Turkiet,
och många människor i Sverige har sina rötter i Tur-
kiet. Jag har aviserat en omvandling av representatio-
nen i Istanbul, men jag kan i dag inte gå längre än vad
som anges i betänkandet då utredningen i frågan inte
ligger klar. Det ger å andra sidan utredaren en möj-
lighet att ta intryck av dagens debatt.
Men utskottet har erfarit att UD:s ambition är att
Sveriges närvaro i Turkiet och Istanbul ska öka i
framtiden. Även i Caracas kommer den svenska när-
varon att förändras.
Den omstrukturering av ambassaderna i Afrika
som pågår sedan något år fortsätter. Ambassaden i
Windhoek kommer t.ex. att omvandlas till en
chargémyndighet från mitten av 2001. Vidare kom-
mer organisationen med Stockholmsbaserade ambas-
sadörer för Afrika att avvecklas.
Under gårdagen, när jag trotsade vilodagen genom
att gå tillbaka i ambitionen att följa de organisatoriska
förändringarna inom UD:s verksamhetsområde, gick
tankarna snarare till Christina Doctares frukostföre-
drag i förra veckan om hjärnstress. Men vi lär ändå
inte få se den slutliga optimala organisationen efter-
som en kunskapsorganisation som UD ständigt måste
vara i förändring.