Fru talman! Regeringen anslår 2,9 miljarder för
utgiftsområde 5. Av detta fördelas 1,8 miljarder till
utrikesförvaltningen inklusive departementet och
utlandsmyndigheterna. Regeringen framhåller ett
mycket kärvt budgetläge och påtalar behovet av en
omstrukturering av utrikesrepresentationen. Dess-
utom talar man om ett förändringsarbete för översyn
av kompetensförsörjning, och då nämner man främst
språkutbildning.
Vi kristdemokrater är kritiska till nedläggningen
av den officiella representationen i Istanbul, som
utgör en mycket viktig brygga mellan Europa och
Asien. Dessutom vill vi upprätta en officiell närvaro i
ett antal andra nyckelländer, som jag återkommer till.
Vad gäller kompetensförsörjningen har vi en be-
tydligt bredare syn än regeringen, att det gäller mer
än enbart förbättrade språkkunskaper. Här vill vi lyfta
fram ökade kompetensresurser för sakområdena
mänskliga rättigheter och globala miljöfrågor. Detta
är nödvändigt för att driva en samordnad utrikespoli-
tik med människovärdet i centrum.
Det är alldeles nödvändigt att den svenska utri-
kespolitiken genomsyras av mänskliga rättigheter. Att
Sverige för närvarande inte har en fristående MR-
minister tycker vi är mycket beklagligt. Kristdemo-
kraterna anser att det inom Statsrådsberedningen
behövs en ledande och övergripande MR-funktion,
med en direkt koppling till berörda departement och
till ett internationellt fredscentrum. Det är anmärk-
ningsvärt att utskottets majoritet avvisar ett sådant
förslag till regeringen.
Fru talman! Inom det säkerhetspolitiska området
har man på strategiskt valda ambassader placerat
militärattachéer, för att främja viktiga säkerhetspoli-
tiska relationer med andra stater genom att följa ut-
vecklingen på plats i viktiga regioner. På ett liknande
sätt bör Sverige ha attachéer för mänskliga rättigheter
utplacerade på viktiga och strategiskt valda ambassa-
der. Det är mer angeläget än något annat att följa
utvecklingen kring de mänskliga rättigheterna, som i
sig är grunden för fred, demokrati och ekonomisk
utveckling. Dessa attachéer ska bevaka specifika
regioner och underlätta samarbetet med svenska in-
ternationella företag och svenska frivilligorganisatio-
ner på plats samt koordineringen med internationella
organ och organisationer.
Nästan lika viktigt som att förbättra den svenska
utrikesförvaltningens bevakning, kompetens och
externa samarbetsmöjligheter för mänskliga rättighe-
ter är bevakningen av globala miljöfrågor. På ett
liknande sätt som MR-attachéer bör miljöattachéer
inrättas vid lämpliga ambassader. Detta är naturligtvis
särskilt angeläget vid ofta utsatta naturkatastrofområ-
den, i regioner där miljöförstöringen är extremt på-
taglig eller där stora internationella insatser måste
göras för miljösäkerhet.
Kristdemokraterna föreslår regeringen att utreda
förutsättningarna för utplacerandet av MR- och mil-
jöattachéer och finansieringen av dem. Utskottets
majoritet avvisar båda dessa förslag. Det är mycket
svårt att förstå utskottsmajoritetens brist på ambitio-
ner på två så angelägna områden, och i synnerhet
Miljöpartiets passivitet på miljöområdet.
Fru talman! Under åren 1991-1994 genomfördes
en modernisering genom sammanslagning av utri-
kesmyndigheterna och biståndsverksamheten. S.k.
biståndsambassader upprättades. Kristdemokraterna
anser att regeringen på ett liknande sätt bör se över
möjligheterna att integrera den handels- och export-
främjande verksamheten med utrikesförvaltningen.
Med många länder och regioner är det ekonomis-
ka samarbetet den dominerande verksamheten i utri-
kesrelationerna. Utrikesrepresentationen handlar då
mycket om att främja svenska handels- och exportin-
tressen. Här finns en stor risk för ineffektivitet genom
dubbelarbete mellan Sveriges ambassader och t.ex.
handelskammare och exportråd.
Kristdemokraterna anser att möjligheterna till en
bättre integration mellan svenska handelsfrämjande
organ och ambassaderna bör ses över. Framför allt är
detta viktigt i länder där bistånds- och handelspoliti-
ken i ökad utsträckning bör samordnas.
Fru talman! Att avgöra i vilka länder som Sverige
ska ha representation är en delikat uppgift. På grund
av finansiella begränsningar kan ambassader natur-
ligtvis inte hållas i alla världens länder, utan svåra val
måste göras. Dessa val och prioriteringar bör ha sin
grund i den generella målsättningen för utrikespoliti-
ken.
Några viktiga principer bör enligt Kristdemokra-
terna beaktas:
· Det är angeläget att ha diplomatisk representation
i alla EU:s kandidatländer.
· De länder som får bilateralt bistånd från Sverige
bör ha en svensk ambassad.
· Att främja en demokratisk utveckling bör i vissa
länder prioriteras särskilt med en ambassad.
· I länder och regioner som har särskild strategisk
betydelse bör också övervägas en ambassad där
sådan inte finns.
Fru talman! Vad gäller EU:s kandidatländer finns
det inga svenska ambassader i Slovakien, på Malta
och på Cypern. Detta är mycket otillfredsställande,
och regeringen bör se över möjligheterna att öppna
svenska utlandsmyndigheter i alla EU:s kandidatlän-
der.
Vitryssland är ett land i Sveriges närområde där
utvecklingen inte går i rätt riktning vad avser demo-
krati och mänskliga rättigheter. Landets president styr
med järnhand, och utvecklingen utgör ett säkerhets-
politiskt och ekonomiskt orosmoment för hela regio-
nen.
Kristdemokraterna anser att en svensk utlands-
myndighet ska öppnas i Minsk för att vi bättre ska
kunna följa utvecklingen och kunna utveckla samar-
bete med de demokratiska krafterna i detta land.
Att regeringen ämnar lägga ned generalkonsulatet
i Istanbul är mycket olyckligt. Istanbul är och har
historiskt varit en mycket viktig brygga - en mötes-
plats - mellan Europa och Asien. I denna strategiskt
viktiga stad möts kristendomen och islam på ett när-
mast unikt sätt. Det är en situation som bör följas,
därför att den kan få implikationer på många andra
platser i världen där dessa religioner möts.
Kristdemokraterna anser att Sveriges generalkon-
sulat i Istanbul inte ska läggas ned och att regeringen
inom sin budgetram för utgiftsområde 5 bör dispone-
ra för en fortsatt drift.
I Namibia föreslås ambassaden bli en chargémyn-
dighet. Det är ett olyckligt beslut, då Sverige fortfa-
rande ger bistånd till landet. Även om Namibia har
kommit långt sedan självständigheten är demokrati-
och MR-utvecklingen i Namibia ännu inte helt till-
fredsställande. Kristdemokraterna anser att det är
viktigt att behålla ambassaden i Namibia.
De fem nordiska ambassaderna inom Berlinan-
läggningen, inklusive det gemensamma huset för
utställningar, konferenser, viseringskansli m.m., har
gett Sverige en uppmärksamhet som vi aldrig skulle
kunnat uppnå ensamma. Satsningen i Berlin är lycko-
sam, och regeringen bör se över om vi inte kan upp-
rätta nordiska ambassader på andra håll i världen.
Fru talman! Inom EU växer alltmer ett ökat sam-
arbete inom diplomatin fram. Framför allt är det
kommissionens kapaciteter och resurser som diplo-
matisk aktör utanför Europa som diskuteras. Då EU-
kommissionen förbättrar sin förmåga att göra viktiga
analyser och landrapporter och även ökar sin repre-
sentativa roll bör det finnas möjligheter för Sverige
som EU-medlem att dra nytta av detta. Det handlar
inte om att EU-kommissionen ska ersätta det natio-
nella behovet av bilaterala diplomatiska relationer,
men däremot kan Sverige dra nytta av rapporter som
skrivs inom EU och utnyttja EU-kontor i de länder
där Sverige i dag saknar egen representation. I fram-
tiden kan det bli tal om att slå ihop ambassader för
EU-medlemmar, på samma sätt som man gjort med
den nordiska ambassaden i Berlin. Regeringen bör
utreda hur Sverige i ökad utsträckning kan dra nytta
av den växande EU-diplomatin.
Fru talman! Till sist vill jag säga att vi i Kristde-
mokraterna naturligtvis står bakom alla våra reserva-
tioner och särskilda yttranden, men för tids vinnande
yrkar jag bifall endast till reservation nr 1.