Herr talman! Ulla Anderssons inlägg återspeglar att vi har olika värderingar. Vi värdesätter arbete. Vi tycker att det är bra att människor går till jobbet, att man tar i och kämpar på gemensamt och utför de uppgifter som krävs för att man ska nå resultat. Vi tycker att det är värdefullt att människor sparar och investerar i produktion i vårt land, att man bygger fabriker, utvecklar tjänsteföretag och investerar i ny produktion. Vi tycker att det är nödvändigt och viktigt att man utbildar sig, att man tar ansvar för sin utbildning och att forskarna vid våra universitet anstränger sig för att skapa ny kunskap och nya innovationer. Vi tycker att det är värdefullt och viktigt att man driver företag i Sverige.
Det är våra enkla och tydliga värderingar. Man ska jobba hårt, spara och vara noggrann. Man ska investera, och man ska bygga företag. Sedan får vi ett tydligt samband: Om man klarar tillväxten klarar man jobben, och då klarar man välfärden. Det bygger alltså på att det finns drivkrafter för arbete, drivkrafter för sparande, drivkrafter för utbildning och drivkrafter för företagsamhet.
Vi vet vad som händer när man upphäver de drivkrafterna. Då blir det helt enkelt mindre arbete, mindre sparande och mindre företagsamhet. Då blir det mindre tillväxt, färre jobb och sämre välfärd. De här sambanden upprepas gång efter gång, i land efter land och i tid efter tid varje gång man prövar de olika vägarna. Om man straffbeskattar arbete, sparande, investeringar, produktion och utbildning blir ekonomin sämre.
Om vi skulle få den politiken efter valet kommer vi att få lära oss ett nytt samband. Det sambandet går så här: Om man inte klarar tillväxten klarar man inte jobben, och då klarar man inte välfärden. Den politik som Ulla Andersson, Socialdemokraterna och Miljöpartiet tänker föra kommer att leda till sämre förutsättningar för tillväxt, jobb och välfärd.