Herr talman! Som ordförande i utskottet vill jag
passa på och hälsa Lena Sommestad välkommen till
den första debatten med utskottet i kammaren.
Det här är inte den första debatten vi har som be-
rör klimatfrågorna. Vid en tidigare debatt för ungefär
ett och ett halvt år sedan var frågan om kopplingen
mellan klimatfrågorna och översvämningarna aktuell.
Vi påmindes då om de stora katastrofala händelser
som skedde runt om i vår värld. Antalet väderfeno-
men av okänd styrka tycks bli fler och fler. Den ena
översvämningen efter den andra drabbar också vårt
eget land.
Färska forskningsrön pekar i dag alltmer tydligt
på att mänsklig klimatpåverkan under det senaste
seklet är en bidragande orsak till de klimatföränd-
ringar vi nu kan ana.
Sedan början av 1900-talet har t.ex. trädgränsen
för björk, gran och tall höjts i genomsnitt över 100
meter i södra delen av fjällkedjan. Bara i mitt eget
hemlän Dalarna är Sveriges sydligaste fjäll Tandövala
i dag helt skogklätt. På samma sätt blir Anjosvarden
tio mil därifrån mer och mer skogbeklätt. Den skan-
dinaviska fjällkedjans höga naturvärde håller snabbt
på att förändras. Färska forskarrön visar att Sveriges
klimat inte varit varmare än nu på ca 3 000 år. Sedan
100 år tillbaka har trenden brutits, fjällfloran talar sitt
tydliga språk, säger aktuell forskning.
Det här är bara några av de tecken på klimatför-
ändringar som med stor sannolikhet beror på mänsk-
lig påverkan. Bara under det senaste seklet har jor-
dens medeltemperatur i genomsnitt ökat med 0,6
grader. Bedömningar av framtidens klimat tyder på
en ökning på mellan 1,4 och 5,8 grader under inneva-
rande sekel. Med det perspektivet är klimatföränd-
ringar till följd av ökade utsläpp av växthusgaser
kanske det största globala miljöproblem som mänsk-
ligheten står inför under 2000-talet.
De utsläppsminskningar som krävs för att lång-
siktigt hejda klimatförändringarna kommer med stor
sannolikhet att innebära livsstilsförändringar. För att
nå verkliga resultat på klimatområdet gäller det att
alla länder aktivt bidrar till arbetet. En viktig uppgift
är att få med USA på tåget.
Vi kristdemokrater biträder i huvudsak regering-
ens förslag. Vi motsätter oss inte på något sätt höga
ambitionsnivåer, men vi anser att det är väsentligt att
fylla klimatpolitiken med konkret innehåll. Det räcker
inte med vackra visioner.
Visserligen innehåller propositionen tankar som
leder åt rätt håll, bl.a. ökad satsning på energieffekti-
vitet i byggnadsbeståndet, klimatinvesteringsprogram
i kommunerna, främjande av el från förnybara ener-
gikällor och en strategi för alternativa drivmedel,
liksom informationskampanj till hushållen. Det är
bra.
Trots detta måste starka invändningar riktas mot
ambitionsnivån. Avsaknaden av samordning med den
kommande energipolitiska propositionen är ett miss-
tag som regeringen gör. Det hade varit en avsevärd
fördel om regeringen kunnat samla sig till en sam-
manhållen energi- och klimatproposition eftersom så
mycket av klimatåtgärderna är energibetingade. En
fråga jag har till miljöministern är: Delar inte miljö-
ministern uppfattningen om den strategin?
Ett område där ambitionerna definitivt måste hö-
jas är energisparandet i byggbeståndet. Bostäder och
kontorslokaler svarar för ca 40 % av all energian-
vändning. Analyser inom bl.a. Skanska har visat att
byggsektorns totala utsläpp av växthusgaser i Europa
skulle kunna minskas med minst 20 % fram till 2020.
Ett "renoveringsprogram" för miljön på europeisk
nivå skulle slå tre flugor i en smäll: kraftigt reducera-
de utsläpp, avsevärt lägre energikostnader för konsu-
menterna och dessutom ett stort antal nya årsarbeten
under den tid renoveringsprogrammet pågår. Om vi
drar in kandidatländerna i bilden och även dessa om-
fattas av Kyotoprotokollets krav är sparmöjligheterna
ännu större.
Men regeringen tänker inte i Europatermer. Och
här ligger den allvarligaste kritiken mot propositio-
nen. Förslaget till klimatstrategi är påfallande inåt-
vänt och bortser helt från den gemensamma elmark-
nad som nu håller på att växa fram i Europa, en
marknad som öppnar för helt nya möjligheter för
Sverige och EU att i nära samarbete effektivt möta
kraven i Kyotoprotokollet.
Det är den höga användningen av kolkondens
utanför våra gränser som gör svensk el så högintres-
sant. Den stora delen av den svenska elen produceras
utan koldioxid- eller svavelutsläpp. Antag att vi i
Sverige kraftigt ökade våra ansträngningar att spara
och hushålla med el i både industrin och bostadssek-
torn. Den el som då blir över kan säljas på kontinen-
ten och medverka till att lägga ned koleldade kraft-
verk.
Möjligheterna i Sverige till ökad utbyggnad av
fjärrvärmen, ofta med biomassa som bränsle, är dess-
utom långtifrån uttömda.
Därtill finns stora möjligheter att producera både
el och värme från dagens fjärrvärme genom s.k.
kraftvärme. Rent tekniskt sett är det inga problem för
fjärrvärmesektorn att bidra med ytterligare upp till 20
terawattimmar el. Det innebär att ett sådant kraftverk
har nära 100 % verkningsgrad eftersom kylvattnet
används för att värma bostäder och andra lokaler.
Men hindret är dagens skatteregler som drabbar
kraftvärmen med en skatt när spillvärmen ändå an-
vänds till något nyttigt.
Det här visar att det finns en stor potential att via
svensk elexport reducera de totala utsläppen av kol-
dioxid inom EU. På köpet skulle luftkvaliteten i Syd-
och Västsverige påtagligt förbättras i och med att
danska och tyska kolkraftverk stängs ned.
Det märkliga är att så lite av dessa möjligheter be-
rörs i regeringens klimatproposition.
Men först krävs också ett beslut om en gemensam
koldioxidskatt på EU-nivå för att påskynda utveck-
lingen mot ett mer rationellt och miljömässigt utnytt-
jande av energin. Parallellt måste också subsidierna
till kol i flera medlemsländer fasas ut. Så länge pro-
duktionen av kol åtnjuter höga subsidier i vissa länder
kommer inte marknaden att fungera på ett bra sätt.
Vidare krävs ett fullt utbyggt system för handel med
utsläppsrätter. Mycket talar för att handel med ut-
släppsrätter kan bli en viktig del av den globala lös-
ningen i klimatfrågan. Det handlar om att satsa på
åtgärder som leder till stora reduktioner till lägsta
möjliga kostnad.
Herr talman! På trafikområdet är det också cent-
ralt att Sverige arbetar med harmonisering inom EU
för att nå resultat avseende utsläppsminskningar. Det
gäller t.ex. trafikavgifter, kilometerskatt på tunga
fordon och miljöskatt på bränsle. Introduktionen av
alternativa drivmedel såsom etanol är en viktig del av
klimatstrategin. Pågående pilotprojekt, som exempel-
vis etanolfabriken i Norrköping, måste få fortsatta
möjligheter att utvecklas. Det är nu också hög tid att
regeringen tar de etableringsansökningar som syftar
till att utvinna etanol ur inhemskt skogsavfall på all-
var. Att utnyttja den rika tillgången på inhemsk råva-
ra måste vara att föredra framför fortsatt import av
etanol baserad på undermåligt vin från södra Europa.
Utvecklingen av jord- och skogsbruket är ett annat
viktigt område och en viktig del i arbetet med att få
ned koldioxidavgången från jordklotet. En skogssköt-
sel med inriktning på att öka upptaget av koldioxid
måste ha tydliga incitament. Åtgärder för att öka den
organiska substansen i åkermarken är också ett verk-
samt medel för att marken ska bli bättre som funge-
rande kolsänka och därmed bidra till minskade ut-
släpp. Med mer varsamma metoder vid brukandet av
jorden kan man binda kolet genom växternas foto-
syntes. I dag finns exempel på ekologiska odlings-
system som ökar jordens mullhalt. Ett annat sätt att
öka jordens mullhalt är effektiva och storskaliga
komposteringsmetoder för den biologiska nedbrytba-
ra delen av hushållsavfallet. I stället för att alltmer av
det komposterbara avfallet bränns borde det tas till
vara i kampen för att minska koldioxidutsläppen.
Det åtgärder som måste vidtas för att reducera ut-
släppen av växthusgaser måste garantera vår fortsatta
välfärd och svensk industris fortsatta utvecklings-
möjligheter samtidigt som målet om en hållbar ut-
veckling inte får släppas ur sikte.
Hanteringen av klimatproblemen aktualiseras
också på ett speciellt sätt genom de etik- och livsstils-
frågor som följer i spåren. Inte minst angeläget är att
u-länderna ges möjligheter till stöd för teknologiöver-
föring och tekniksprång som leder till låg påverkan på
klimatet.
Herr talman! Kristdemokraterna har ett antal re-
servationer i betänkandet med idéer som vi hoppas att
regeringen tar till sig. Jag har ingen annan avsikt här
än att yrka bifall till reservation nr 2.