Herr talman! Jag blir ändå lite bekymrad. Det be-
ror lite på vad man menar med långsiktigt och kort-
siktigt i det här sammanhanget. I den långsiktiga
målsättningen pratas det om en 50-procentig minsk-
ning till 2050. Många miljöorganisationer pratar om
att en 75-procentig minskning till 2050 kan bli nöd-
vändig. Det beror mycket på befolkningsutveckling-
en.
Vår synpunkt är att det i så stor utsträckning som
möjligt ska finnas ett rättvist miljöutrymme, dvs.
fördelning mellan världens länder beroende på hur
många som bor där osv. Jag kan acceptera att Sverige
inte ska gå längre i det långsiktiga perspektivet, men
att Sverige inte ska gå längre på vägen dit har jag
svårt att acceptera. Även i de sammanhangen kommer
det att behövas länder som går före och visar att det
går att göra ett större åtagande.
Kyotoprotokollet blir ändå något slags miniminivå
för vad man kan tänka sig att komma överens om.
Ska länder som USA in i detta kan denna miniminivå
komma att ligga ganska lågt. Då kommer det att un-
der lång tid framöver vara viktigt att Sverige är ett
föregångsland. Vi kommer att ha nytta av teknikut-
veckling som kan exporteras till länder i ett senare
skede.
Jag undrar fortfarande om utredningen som ska
lägga fram förslag på åtgärder på hur konsekvenser
av klimatförändringar kan förebyggas.