Fru talman! Det är klart att det ligger en del i det
som Harald Nordlund sade om att vi kanske inte är så
eniga. Men då vidgar Nordlund diskussionen långt
utöver det betänkande som vi behandlar. Beträffande
den principiella nivå som vi hanterat inledningarna i
betänkandet på - motionerna är naturligtvis mer de-
taljerat behandlade - kan vi konstatera att det finns en
stor enighet. Vid en global jämförelse med hur det ser
ut i andra länder kan vi väl ändå sägas vara relativt
eniga när det gäller internationell miljöpolitik. Men
visst finns det områden där det är annorlunda.
Ett område gäller hur vi ser på marknaden och på
handelns utveckling. Naturligtvis är många av oss
försiktiga och även skeptiska till vissa sidor av mark-
nadsekonomin. Vi menar att vi måste vara observanta
och att här behövs regleringar bl.a. för miljöns skull.
Där finns det helt klart åsiktsskillnader.
Ett annat område är naturligtvis kärnkraften. Väl-
digt många av oss menar att kärnkraften inte kan vara
en del av ett långsiktigt hållbart samhälle. Med kärn-
kraften blir det inget långsiktigt hållbart samhälle.
Det kan vara en övergångslösning som vi nu lever
med och som vi ska använda oss av på ett förnuftigt
sätt och också avveckla på ett förnuftigt sätt, men en
långsiktigt hållbar lösning är det alltså inte.
Handeln med utsläppsrätter är på ett sätt nästan
samma sak som att ha skatter införda. Jag tror därför
att det är klokt att avvakta med stora skatteföränd-
ringar tills vi har sett hur vi ska ha det med handeln
med utsläppsrätter.
När det gäller EU är det en teknisk fråga om man
ska besluta med kvalificerad majoritet eller inte. I
princip nås samma resultat med konsensusbeslut -
om man kan tala med varandra och bli eniga om re-
sultatet blir det ju ingen skillnad. Därför tycker jag att
den frågan ligger på en annan nivå än den här debat-
ten.