Fru talman! Det är ett antal viktiga och intressanta
yrkanden som faktiskt återkommer i detta betänkan-
de, ett betänkande som behandlar motioner från all-
männa motionstiden 2001/02. Det handlar bl.a. om
breddidrott, folkhälsa, jämställdhet, handikappidrott
och etik. Eftersom det är detta som Kristdemokrater-
nas reservationer handlar om ska jag något beröra
dessa i mitt inlägg. Jag vill inleda med att yrka bifall
till reservation 2 under punkt 4. Självklart står jag
bakom alla kristdemokratiska reservationer i betän-
kandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till
reservation 2.
Fru talman! Alla människor som vill ska kunna
delta i idrottsaktiviteter. Genom att se till att verk-
samheten får en stor bredd som involverar en stor
mängd människor kan idrotten spela en avgörande
roll för såväl människors psykiska som fysiska hälsa.
Vi vet ju alla att idrottsrörelsen med sina tre miljoner
medlemmar bidrar till ett rikare socialt liv, menings-
fulla aktiviteter och en viktig insats när det gäller
folkhälsan. Genom att idrottsrörelsen når så många
människor har man också ett stort ansvar på flera sätt.
Det handlar inte minst om de etiska frågorna, t.ex.
dopning och alkohol. Detta återkommer jag till.
Det kan klart konstateras att särskilt breddidrotten
bidrar till människors välbefinnande och minskar
riskerna för sjukdom. Breddidrotten som mer betonar
hälsoaspekterna och kamratskap än idrottsprestation
lever i ett slags beroendeförhållande med elitidrotten.
Elitidrotten är ju en inspirationskälla för många mo-
tionärer. Samtidigt är elitidrotten beroende av att det
finns en stor bredd i idrotts- och motionsutövandet.
Det är nämligen där som talangerna framträder och
utvecklas.
Precis som flera talare tidigare har vidrört så har
vi väl alla under de senaste dagarna tittat på OS i TV.
Då kan det vara på sin plats att påminna om att om
svensk idrott även i framtiden ska kunna fostra id-
rottsutövare på internationell toppnivå fordras fort-
satta satsningar på de många människornas idrotts-
utövande, alltså breddidrotten.
Fru talman! Det är oerhört viktigt att ta ett samlat
grepp om folkhälsofrågorna. Precis som jag redan
nämnt har idrottsrörelsen en mycket viktig uppgift på
det här området. Jag tänker särskilt på barnen och
ungdomarna. Ungdomarnas levnadsvanor oroar fors-
karna. Svenska barn och ungdomar ökar i vikt. Orsa-
ken är att de inte rör sig tillräckligt, vare sig på friti-
den eller i skolan. Risken för framtida sjukdomar
ökar.
Förut var tobaksrökningen den största hälsorisken
i västvärlden. I dag är stillasittandet vår största hälso-
risk. Vi blir allt tyngre och får alltfler sjukdomar till
följd därav. Frågan är egentligen hur hälsosituationen
kommer att se ut om 10 eller 20 år.
Häromdagen läste jag i en tidning hemma i
Värmland att en lokal friskvårdskonsulent hade före-
slagit att skolskjutsen skulle stanna en kilometer från
skolan för att skolbarnen skulle få möjlighet att röra
på sig en stund före den alltför teoretiska skoldagens
början. Alla idéer om mer rörelser borde prövas,
tycker jag.
I reservation 2 talar vi om ett breddat folkhäl-
souppdrag för idrottsrörelsen. Majoriteten pekar på
alla projekt och utvärderingar som pågår. Visst, det är
jättebra. Risken finns dock att de insatser och projekt
som nu genomförs stannar vid tillfälliga insatser. Vi
vill betona behovet av ett mer samlat grepp om folk-
hälsofrågorna på lång sikt. Varför skulle inte vi här i
riksdagen, som tar så många kloka beslut under ett år,
också uttala att detta är en prioriterad fråga? Därmed
ansluter jag mig till vad Peter Pedersen här var inne
på - att vi tillsammans har ett stort ansvar i de här
frågorna.
Fru talman! Vi Kristdemokrater tycker att det är
mycket bra att Riksidrottsförbundet i sin verksam-
hetsinriktning för åren 2002 och 2003 i samarbete
med sitt studieförbund SISU ska bygga upp en ny och
grundläggande samordnad basverksamhet för de
idrottsanknutna etiska och sociala frågorna. I detta
arbete ska bl.a. frågor om alkohol, tobak och sexuella
trakasserier inkluderas.
Precis som på alla andra områden spelar den etis-
ka dimensionen en viktig roll inom idrotten. Genom
att idrotten når så många barn och ungdomar har den
en viktig fostrande roll. Inom idrotten lär man sig vad
ansvarstagande och samarbete innebär. I idrottsvärl-
den finns också givna regler som måste följas, men
etikarbetet måste också fördjupas.
"Starta vågen"-satsningen, som initierades för
några år sedan, var bra. Den handlade nämligen om
att starta förändringsprocesser, och den aktualiserade
en värdediskussion inom förbund, distrikt och före-
ningar. En viktig effekt av god etik är hur barn- och
ungdomsidrotten utformas. Det finns en tendens till
elitisering av barnverksamheten inom alltför många
idrottsgrenar och föreningar. Allt högre ställda krav,
utslagning och hård fysisk träning kan leda till såväl
psykiska som fysiska skador hos barn. Det är oac-
ceptabelt och oetiskt att lek och gemenskap får stå
tillbaka för krav på prestationer och resultat redan i
barnidrotten. Etikfrågorna måste ständigt hållas le-
vande - därav vår reservation nr 8.
Fru talman! I betänkandet konstaterar majoriteten
att utvecklingen på jämställdhetsområdet går åt rätt
håll men att det finns mycket kvar att göra, t.ex. att
verka för rättvisa när träningstider och resurser för-
delas. Ja, just det - därför reservation nr 5.
Det är viktigt att flickor och pojkar liksom kvin-
nor och män ges likvärdiga möjligheter och förutsätt-
ningar att utöva aktivt idrottande. Varför är det så att
kvinnoidrotten fortfarande tilldrar sig ett betydligt
mindre intresse än motsvarande idrott för män? Det
kan vara bra att ställa sig den frågan. Detta gäller inte
minst i massmedierna.
Flick- och kvinnoidrotten behöver en starkare
ställning när det gäller träningstider och tillgänglighet
till lokaler och anläggningar. Jämför gärna ishockey
och ridning! Jag vet att det är ett klassiskt exempel,
men det är ett ganska talande exempel.
Arbetet med att påskynda idrottens jämställdhet-
sarbete är mycket viktigt. Vi anser därför att idrotts-
rörelsen ska fokusera ännu mer på dessa frågor. De
här aspekterna ska också finnas med vid fördelningen
av det statliga stödet till idrotten på olika nivåer.