Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Aktuell debatt: Avvisning av bosnier med kroatiska pass

RAGNHILD POHANKA (mp), 1995-03-29 (riksmöte 1994/95).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Varför har vi en flyktinglag? Varför

en Dublinöverenskommelse? Varför finns det inom

EU en Schengenöverenskommelse, en TREVI-

överenskommelse? Är det för att skydda oss mot

flyktinginvasioner? Är det för att de som har de

största flyktingsskälen skall få stanna? Det är uppen-

bart att båda ingredienserna finns i mixen av vår flyk-

ting- och asylpolitik.

Bosnienkroaternas behandling sätter fasadbelys-

ning på hela asylfrågan. Håller asylrätten på att byrå-

kratiseras bort?

Artikel 14:1 i FN:s deklaration om de mänskliga

rättigheterna från 1948 lyder som följer: Envar har

rätt att söka och åtnjuta fristad från förföljelse i ett

annat land.

Asylrätten förstärktes genom FN-konventionen,

och 1990 fick Sverige en ny utlänningslag. Den ger

med en generös praxis ett gott skydd åt flyktingar i

behov av det. Men vi håller på att krympa ramarna - i

Sverige, i EU och i i-länderna över huvud taget. Ar-

betslösheten, de ökande spänningarna mellan invand-

rare, flyktingar, asylsökande och svenskar betonas för

att inskränka asylrätten.

En distansmodell för flyktingpolitiken vinner mer

och mer terräng. EU-länderna kommer att avvisa flera

spontana asylsökande och lämna ökat stöd till flyk-

tingläger i grannländer och i konflikters närområden,

medan spontanflyktingar får allt större svårigheter att

komma hit - genom allt ifrån visumtvång till hjälp åt

Baltikum i form av skänkta spaningsfartyg som kan

avpatrullera kusten så att inga båtar med flyktingar

kan komma till Gotland eller svenska kusten i övrigt.

När det gäller bosnienkroaterna visar Sverige prov

på dubbelmoral. Vi fördömer krigen i f.d. Jugoslavien

men fattar beslut om att avvisa bosnienkroater till

Kroatien, som rustar upp, som den 27 mars beordrat

mobilisering av 17-åringar - barn till flyktingar mo-

biliseras också.

De flesta männen är krigsvägrare eller desertörer,

och de har med sig kvinnor och ca 2 000 barn, som

genom Sverigeflykten räddat sig från krypskyttar och

våldtäktsmän. Av 90 kända serbiska fångläger är 20

s.k. våldtäktsläger, där man söker föda nya små serber

till världen enligt en kvinnlig forskare, Ivana Ivkovic,

som talar om folkmord genom våldtäkt; hon var nyli-

gen här i Stockholm och talade på högskolan.

Får de avvisade stanna i Kroatien står de med sina

kroatiska pass inför en mobilisering. Återsänds de till

de säkra zonerna i Bosnien-Hercegovina står de med

sin bosniska nationalitet inför allmän mobilisering.

Där beordrades allmän mobilisering den 26 mars.

Representanter för Sverige talar så vackert om att

dela bördorna när det gäller flyktingar. När det gäller

dessa bosnienkroater har vi en möjlighet att visa att vi

menar allvar. Kroatien har närmare 400 000 flykting-

ar, den allt överskuggande delen från Bosnien-

Hercegovina. I det krigshärjade och därför fattiga

Kroatien har man svårt att klara att ge dem skydd.

Kanske det bara behövs ett tillfälligt skydd i Sverige?

I Kroatien har de visserligen pass men inte hem-

vistort där - det heter prebivaliste. Alltså kan de inte

få ID-kort, som ensamt öppnar möjligheter att överle-

va i landet, även om också det är förenat med svårig-

heter. Alltså återstår endast att återvända till Bosnien,

dit vi inte skickar tillbaka flyktingar.

Nu lovar dock dr. Rebic, Kroatiens invandrarmi-

nister, att de med hemvistort i serbkontrollerade om-

råden kan erhålla flyktingstatus. Men Kroatien behö-

ver i så fall hjälp till sina stora flyktingläger redan i

dag.

Riskerna är uppenbara att en stor grupp av bosni-

enkroaterna sänds till Bosnien och mobiliseras där

och att en grupp, beroende på varifrån i Bosnien de

ursprungligen kommer, får stanna och männen mobi-

liseras i Kroatien. I båda fallen är familjerna hänvisa-

de till yttersta fattigdom och får dåligt skydd för sin

säkerhet.

Alltså, invandrarministern, låt oss i Sverige vara

med och dela bördorna när det gäller bosnienkroater-

na! Tolka utlänningslagen och breven mindre doktri-

närt och breven med den misstänksamhet nöden krä-

ver, så att Sverige följer lagar och överenskommelser

med hedern i behåll! Baltutlämningen och tillbaka-

sändandet av judar är inget vi skall upprepa.

Krigsfaran i Kroatien är överhängande och i Bos-

nien pågår kriget varje dag och så gott som överallt. I

morgon kan vi inte skylla på att vi ingenting visste. Vi

vet - alltför väl. Lyssnar ni i regeringen och särskilt

då invandrarmnistern enbart till det ni vill höra?

I dag börjar striderna i Krajina, och i Bosnien höjs

beredskapen. Det är hög tid att vi tar ansvar för den

del av befolkningen från Balkan som vi kan ta ansvar

för. Det gäller de 5 000 bosnienkroaterna och de

krigsvägrare och desertörer från Exjugoslavien som

befinner sig i Sverige. Det som var fred i går är krig i

dag.

Debatten

Hämtad sida: 18

18 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

RAGNHILD POHANKA (mp): Aktuell debatt: Avvisning av bosnier med kroatiska pass (1995-03-29) — PRESS0