Fru talman! När jag lägger upp hur vi arbetar med
anpassningsdoktrinen och anpassningstänkandet me-
nar jag att det är ett viktigt intellektuellt framsteg vi
håller på att göra.
Emellertid går verkligheten delvis före doktrinen.
Förra sommaren hade jag tillfälle att för regeringen få
föredra anskaffningen av tredje delserien av JAS
Gripen. I det anskaffningsbeslutet ligger en mycket
stor del som är ett forsknings- och utvecklingssystem.
Det har just den egenheten att regering och riksdag
någon gång år 200X kan fatta beslut om att gradera
upp Gripensystemet på mycket långtgående vis. Det
är ett exempel på att vi i långa stycken har en an-
passningspolitik. Vad jag syftar till är att skärpa vår
medvetenhet om vad den innebär.
Jag vill också kort nämna något om det som Arne
Andersson tog upp om minröjningsmissionen till
Västsahara. Den har finansierats med bidrag från
fredsfrämjande anslag under Utrikesdepartementet,
fredsfrämjande anslag genom Försvarsdepartementet
och biståndsanslag under Utrikesdepartementet. När
det visade sig att Försvarsmakten menade att resurser
utöver det som varit Försvarsmaktens förslag till
regeringen behövde tillföras har man bestämt att detta
kommer att finansieras på följande sätt: Regeringen
kommer till riksdagen att föreslå en omföring av me-
del från anslaget A 1 från Försvarsmakten till anslaget
A 2.