Fru talman! Jag tycker att Leif Marklund läser
rapporten från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen
som en viss potentat, som vi inte får säga namnet på
här i kammaren, läser Bibeln.
I rapporten skriver man att det inte är möjligt på
så kort tid som från 1994 påvisa effekterna av den nya
skogspolitiken. Samtidigt finns påpekanden om bris-
ter. Jag vill inte försvara skogsägare som inte tar sitt
ansvar för god skogsvård. Men i rapporten står att det
har skett en markant förändring under de senaste åren,
både när det gäller attityder och kunskapsläge. Vi är
alltså på rätt väg.
Det säger sig självt att om miljömålet och kravet
på biologisk mångfald skall paras med ett produk-
tionsmål så kan det till synes verka som att skogsvår-
den kommer i efterhand om man ser det med utgångs-
punkt i produktivt skogsbruk. Det blir alltså betydligt
mer blandade planteringar. Jag tycker ändå att man av
rapporten kan utläsa en positiv tendens, och det är väl
huvudsaken. Därför drar man också slutsatsen att det
inte finns någon anledning att ändra skogspolitiken.
Sedan har vi frågan om avgift. Leif Marklund sade
att frågan inte är aktuell. Men tyvärr har denna riks-
dags majoritet i samband med budgetbehandlingen
beslutat att ge skogsvårdsmyndigheten fullmakt att
utkräva just en ny avgift. Man skriver om en avgift för
bl.a. tillsyn och kontroll. Riksdagen har alltså beslutat
ge en fullmakt för att utfärda en ny avgift. Ordet
skogsvårdsavgift nämndes i och för sig inte, men en
ny avgift är det.