Skogsbruk

Fru talman! Att intresset för skogspolitiken är stort

framgick av den inledande debatten om skogspoliti-

ken och av de motioner som väckts under allmänna

motionstiden 1997. Den visar också att vi har ett

oerhört starkt behov av att få börja diskutera skogs-

politiken, som egentligen har legat väldigt lågt under

de fyra år som den nya skogsvårdslagen har varit i

kraft. Vi hade redan dessförinnan fastställt att en

utvärdering skulle ske efter fyra år.

I det betänkande om skogsbruket som vi nu debat-

terar behandlas 57 motionsyrkanden som avstyrks av

utskottsmajoriteten med hänvisning till att utvärde-

ringen om den biologiska mångfalden och om pro-

duktionsmålet har genomförts. Den utvärderingen har

genomförts av regeringen och bereds. På grundval av

den utvärdering som är gjord kommer en proposition

att läggas fram under våren. Den är aviserad till maj

månad. I flertalet av de väckta motionerna tar man

upp just den fråga som där kommer att behandlas.

Den nya skogspolitik som har förts under de se-

naste fyra åren bygger på FN:s Riokonferens 1992,

där man antog grundläggande principer för skogs-

bruk. Sverige har skapat en skogspolitik där Riokon-

ferensens resultat betonas väldigt starkt. Det gäller att

både nyttja och vårda våra skogsområden. Portalpara-

grafen fick en utformning med likvärdiga mål för

produktion och miljö.

Skogsvårdslagen har, som en av de tidigare talarna

i kammaren sagt, givit ett större utrymme för den

enskilde skogsägaren och för skogsföretagen att ta

ansvar för skogsproduktionen och för de investeringar

som skall göras inom skogsbruket.

Den utvärdering som ligger till grund för rege-

ringens beredning visar att varken produktionsmålet

eller miljömålet har uppfyllts. Det är viktigt att kon-

statera att man är väldigt klar på den punkten. För-

yngringsåtgärderna för bibehållande av markens ut-

hålliga produktionsförmåga är otillfredsställande.

Återbeskogningen har försämrats dramatiskt. Även

röjningsarealerna är nere på en sådan nivå att vår

skogsproduktion på sikt kommer att äventyras.

Inte heller utförs gallringarna vid önskvärda tid-

punkter och i den omfattning som skulle behövas ur

beståndsvårdssynpunkt. Även åldern på den skog som

föryngringsavverkas har sjunkit så mycket att det på

sikt kan uppstå problem.

Investeringarna i skogsvårdsåtgärderna har helt

enkelt sjunkit till en nivå som måste inge oro i alla

lägen. Investeringarna i skogsvård har sjunkit med en

miljard sedan den dag när den nya skogspolitiken

trädde i kraft. En miljard mindre investeras alltså i

skogsvård i form av röjning och återbeskogning.

Inte heller har miljömålet uppnåtts, vilket delvis

har sin förklaring i att den nya skogspolitiken har

verkat under en väldigt kort tid. Men någonting som

man måste understryka när det gäller miljömålet är att

vi har kommit en bit på vägen. Större hänsyn tas vid

föryngringsavverkningar. På hyggena lämnas 5 %

kvar i form av gammal, hålig och död ved.

Man kan också konstatera att de frivilliga natur-

vårdsavtalen har lett till framgångar. Vi har kommit

en ganska bra bit på vägen, men vi har inte nått ända

fram.

Skyddandet av skogsmark för naturvårdsändamål

måste ske i snabbare takt än i dag. Skyddsbehovet för

produktiv skogsmark är naturligtvis störst i de södra

delarna av landet. Detta kan man läsa både i Miljö-

vårdsberedningens arbete och i den utvärdering som

är gjord. Vi måste både snabba upp takten och öka en

del avsättningar för att kunna nå målen för den bio-

logiska mångfalden i vårt landskap.

Fru talman! Jag vill kommentera några av de re-

servationer som är fogade vid betänkandet. Eftersom

reservationerna om naturvårdsavtalen dragits tillbaka,

avstår jag från att kommentera dem. Där finns en del

problem att lösa. Frågan är såvitt jag förstår under

beredning i Regeringskansliet.

I reservation 3 från moderaterna understryks be-

hovet av en annan fördelning av forskningsresurserna

mellan den rent skogliga forskningen och den

skogsindustriella forskningen. I betänkandet görs en

mycket fyllig redovisning av var forskningsresurserna

finns. Däribland finns bl.a. det fleråriga program som

omfattar 300 miljoner och i vilket man förväntar att

näringen skall gå in med ytterligare 300 miljoner. Det

redovisas också vilken inriktning som användningen

av dessa medel kommer att få. Man nämner träbase-

rade byggsystem, kretsloppsanpassning av skogsin-

dustriprodukter och möbelutveckling. Detta innebär

naturligtvis att forskningsresurserna även styrs mot

lövutveckling och kemisk och bioteknisk utveckling.

Här kan också nämnas Sprängaregruppens rap-

port, som nyss överlämnats till regeringen. Den hade i

uppdrag att kartlägga olika aktörer vad gäller forsk-

ningsfinansiering och att föreslå åtgärder för att

främja utbildning och forskning inom området.

Det är en mycket spännande rapport som i dagarna

har överlämnats.

Fru talman! Jag hoppade över en motion som jag

kanske borde ha kommenterat något. Det är den mo-

derata motionen vad gäller statligt ägande. Där kan

man konstatera att i samband med bolagiseringen av

Domänverket överfördes väldigt stora områden, vad

vi då kallade Domänreservat, till naturreservat. Det

var 44 stycken. Det var ett väldigt bra tillskott vid ett

enda tillfälle för att öka skyddsvärda områden. Av de

44 områdena var väldigt mycket gammal urskog.

Problemet var inte bolagiseringen, utan problemet

uppstod vid privatiseringen av Domän. Då minskade

man på ett kraftigare sätt statens och samhällets möj-

lighet att använda Domänmark för att underlätta av-

sättningar av privat mark, dvs. till markbyten. Ett

statligt ägande hade varit betydligt bättre. I ett helägt

statligt bolag hade man i direktiv kunnat fastställa en

viljeinriktning. Men i dag med bara drygt 51 % ägan-

de är detta omöjligt. Där är vinstintresset alltför stort.

Fru talman! Jag fortsätter till reservationerna 4

och 5, där Moderaterna och Miljöpartiet har helt olika

uppfattningar när det gäller avgifter på skogsbruket

för att nå målen för den biologiska mångfalden. Mo-

deraterna anser att det inte behövs några nya pålagor

för att klara målen. Miljöpartiet anser att det behövs

naturvårdsavgifter för att klara ett miljömål. Utskottet

avstyrkte liknande krav våren 1997. Frågan är ej

heller aktuell nu. Jag yrkar avslag på båda reservatio-

nerna.

Reservationerna 6 från Centern och 7 från Miljö-

partiet tar upp frågan om nya skogsvårdslagens regel

om slutavverkningsålder. Reservanterna pekar på att

den sänkta slutavverkningsåldern kan bidra till speku-

lationsköp. Jag delar den uppfattningen. Det kan

tillsammans med andra förändringar, som ransone-

ringsregeln och ändrad jordförvärvslagstiftning, bidra

till icke önskvärda köp. Det har visat sig att det finns

sådana inslag. Frågan finns med i den utvärdering

som lämnas till regeringen. Förutom de redan vidtag-

na åtgärderna utgår jag från att regeringen noga följer

frågan, och då framför allt om åtgärden med regeln

om sänkt ransonering är tillräcklig eller om man

måste vidta andra åtgärder. Jag yrkar avslag på dessa

reservationer.

När det gäller Moderaternas reservation 8 angåen-

de säkerhet vid återplantering har Skogsstyrelsen

enligt lagen rätt att besluta, precis som man påpekar,

för att garantera återbeskogning. Jag delar här reser-

vanternas problembeskrivning och oro. Detta skapar

en misstro till svensk skogspolitik. Frågan är upp-

märksammad på ansvarigt departement, och vi måste

förutsätta att man även jobbar med den här frågan.

Jag tror däremot att det är en juridiskt knepig fråga.

Den borde naturligtvis utredas på ett eller annat sätt.

Men eftersom den finns i beredningsmaterialet yrkar

jag avslag på reservation 8.

Reservation 9 från Centern framhåller behovet av

en fond för att ge möjligheter till snabba inköp av

skyddsvärd skog. Här har man i utvärderingen och

Miljövårdsberedningens arbete pekat på ett behov av

ökat skydd. Men samtidigt skall man vara medveten

om att statliga pengar för detta ändamål endast an-

vändes i tio års tid. Vi har hunnit en väldigt lång bit

på väg med de medel vi har haft. Vi har också kunnat

ta vara på de viktigaste biotoperna. Den bank som i

dag ligger hos de olika länsstyrelserna har en priori-

teringsordning. Man går varje år in och köper de

nyckelbiotopområden om är viktigast. Naturligtvis

kan man även här utgå från att de signaler som rege-

ringen har fått får någon form av beaktande i Rege-

ringskansliets arbete. Jag avstyrker därmed reserva-

tion 9.

När det gäller Maggi Mikaelssons reservation 14

angående contorta vill jag för kammaren tillrättalägga

en direkt felaktig beskrivning. Maggi Mikaelsson

påstår att år 1995 planterades drygt 24 000 hektar

med contorta. Den rätta siffran är 4 000 hektar. Detta

skall ses mot en total planteringsareal i hela landet på

122 000 hektar. Den nedfasning och utfasning som

skall ske av contorta som ett främmande trädslag är

på god väg. Vi måste tillbaka till 1993, 1994 eller

ännu längre i tiden för att se sådan siffror. Vi plante-

rade som mest år 1984. Då hade vi 40 000 hektar

planterade med contorta. Det är viktigt att vi får de

rätta uppgifterna för kammarens protokoll.

När det gäller skydd av skogsmark, som Gudrun

Lindvall har talat sig varm för, och biotopskyddet har

vi faktiskt kommit en rätt bra bit på väg. 90 % av

Naturvårdsverkets anslag går till inköp av nyckelbio-

toper. Under de senaste fyra åren har man köpt in 290

nya naturskogar. Det är 46 000 hektar. Beträffande

den oro som uttrycks över myrmarkerna pågår en

inventering som skall avslutas under året där man

inventerar alla våtmarker i Sverige och deras natur-

värden. Då kommer man naturligtvis också att öka

skyddsstatusen även på dessa områden.

När det gäller biotopskyddsområden och den be-

skrivning som Gudrun Lindvall gör är det fjällskogen

som har fått stå för de flesta avsättningarna. Det var

där de flesta naturskogarna fanns. Men än i dag fort-

sätter Steget före, naturvännerna och Miljöpartiet att

angripa avverkningar i produktiv skogsmark i de

fjällnära områdena trots att bara en tredjedel av mar-

ken i stort sett används för skogsproduktion. En sådan

kommun som Arjeplogs kommun är i stort sett nästan

kvävd av dessa diskussioner.

Jag måste säga att det är ett mycket stort bekym-

mer att man hela tiden fortsätter att angripa detta. Så

fort man avverkar ett träd sägs det att det är den sista

urskogen. Det är fel. Det är att gå ut med felaktiga

uppgifter. Det är inte den sista naturskogen som av-

verkas. Den är skyddad i dessa områden med sådana

procentsatser som väl tillgodoser behovet av just den

typen av biotoper. Vi måste inrikta oss på andra bio-

toper.

Jag vill kommentera den debatt som fördes mellan

Maggi Mikaelsson och Carl G Nilsson. Maggi Mika-

elsson vilseleder kammaren genom att tala om pro-

duktiv skogsmark. Det finns ingen som talar om pro-

duktiv skogsmark när det gäller impediment. Ordet

impediment står för mark som icke klassas som pro-

duktiv skogsmark. Den producerar inte den skog som

produktiv skogsmark står för. Därför skall man se

impedimenten som ett värdefullt inslag när det gäller

vissa biotoper. Skall man sitta och jämföra svensk

avsättning av skogsmark med den i andra länder som

Malaysia och på Borneo borde man använda samma

arealavsättning, och där inräknas impedimenten.

Jag delar till fullo Carl G Nilssons uppfattning på

den punkten. Det är bedrägeri. Man kan nog vända

debatten mot Gudrun Lindvall vad gäller uttryckssät-

tet. Man måste prata så att folk förstår.