Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Skogsbruk

LENNART BRUNANDER (c), 1998-03-18 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Som Carl G Nilsson sade behandlas

ett antal motioner om skogsfrågor i det betänkande

som vi behandlar i dag. Betänkandet utgör ju inte på

något sätt en heltäckande bild över skogspolitiken,

utan det är mera fråga om utdrag av vissa delar av

den.

Skogen är Sveriges viktigaste naturresurs och

därmed en av våra viktigaste näringar som ger Sveri-

ge ett väldigt stort handelsnetto. Det är därför viktigt

att denna resurs sköts på ett bra sätt. Ingen kan säga

annat än att svenska skogsbrukare har gjort det sedan

lång tid tillbaka. Vårt skogsbestånd är bättre än nå-

gonsin. Vi har mer skog i skogen - om man uttrycker

sig så - än vi någonsin har haft, eftersom skogssköt-

seln är så pass bra som den är.

Det som diskuteras mest är hur miljöhänsynen

sköts och hur naturskyddet klaras. Skogsvårdslag-

stiftningen har ändrats och blivit mindre sträng, och

det har inte varit till nackdel för miljön, snarare tvärt-

om. Människor och i synnerhet de som sysslar med

skogsbruk är intresserade av att klara miljön. Sedan

kan man naturligtvis diskutera hur mycket mark som

skall avsättas för icke-produktion för att den skall få

sköta sig själv.

Det är detta som jag skall prata mest om här i dag.

Vi från Centerpartiet har ett förslag och en reservation

om hur man skall kunna klara detta på ett bättre sätt

när samhället har svårt att få fram de pengar som

behövs. Vi vill att det skall inrättas en fond och att

samhället tar initiativ till en diskussion med näringen.

På det sättet skulle man kunna samla de pengar som

man får ihop för ändamålet i en fond. För dessa peng-

ar kan fonden sedan köpa mark.

När Assi Domän bolagiserades föreslog vi från

Centerpartiet att man inte skulle göra sig av med all

mark i ett aktiebolag utan behålla betydligt mera i de

naturvårdsfonder som finns. På det sättet hade mer

mark kunnat skyddas. Nu blev det inte så, och jag

beklagar det. Det var synd att riksdagsmajoriteten inte

följde jordbruksutskottets majoritet för ett sådant

handlande. Då hade vi haft en betydligt bättre sits och

hade inte heller behövt uppleva de konflikter som har

uppstått under senare tid när det gäller mark som

Domänverket senare har sålt för produktionsändamål.

Det är inte mycket att göra åt det. Nu gäller det att

få fram de pengar som behövs för att skydda den

mark som är i behov av skydd, och det är en viktig

uppgift.

Ett annat sätt är de naturvårdsavtal som finns, vil-

ket också är ett bra system. Också här är det vi i Cen-

terpartiet som har tagit initiativet för att introducera

avtalen. Vi håller dessutom på att försöka att få till

stånd ett beslut om att göra naturvårdsavtalen mer

rättsligt bindande. Man måste kunna veta att det som

man gör också står sig över ett ägarskifte.

Över huvud taget är det viktigt att tillvarata män-

niskors och framför allt brukarnas engagemang i det

här arbetet, och jag tycker att vi har lyckats ganska

bra med det. Men det gäller också att skapa ekono-

miska förutsättningar för att göra de avsättningar som

behövs och det kan ske genom en naturvårdsfond.

Med det anförda yrkar jag bifall till reservation

nr 9.

Naturvårdsverket har räknat ut att man under tio år

behöver 3,9 miljarder, och dem kan man få ihop på

olika sätt. Vi har i andra sammanhang anvisat att man

skulle kunna sälja en del av Assi Domän för att få

fram pengar till att köpa den mark som man behöver

köpa från naturvårdssynpunkt. Detta kan vara en del i

en sådan finansiering.

Vi har också tagit upp frågan om slutavverkningsål-

dern i en reservation som jag dock inte skall yrka

bifall till, men som vi trots det tycker är viktig och

som vi stöder. Genom att tillåta avverkning i låga

åldrar skapas ett bekymmer i skogsbruket, där kom-

mersiella intressen tar för sig. Det var litet grand detta

som Carl G Nilsson var inne på också när det gällde

återplanteringen. Jag kan i mångt och mycket sympa-

tisera med vad Carl G Nilsson sade. Det är litet synd

bara att vi inte har fått till stånd att ransoneringsregeln

skall gälla för fastigheter från 20 hektar, som vi ville,

i stället för från 50 hektar som riksdagen fattade be-

slut om häromsistens. Det hade varit en bra lösning.

Det har tagits upp en del andra saker i betänkandet

som i och för sig är viktiga, t.ex. rotsnurr. Det är ju

ingen ny fråga, utan man har uppsikt över den. Varje

skogsman måste vara väldigt angelägen att lösa pro-

blemet.

Avgifter i skogsbruket tas upp i en reservation

från moderaterna. Jag delar uppfattningen att vi inte

skall ha några sådana. Det finns inte heller några

förslag om avgifter. Därför finns det inte något att

reservera sig mot i det här avseendet. Det är inga

avgifter på väg som vi direkt kan se. Vi skall inte ha

några nya sådana avgifter. Det är klart och tydligt

centerns uppfattning.

Herr talman! Med detta yrkar jag alltså bifall till

reservation 9.

Debatten

Hämtad sida: 30

30 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

LENNART BRUNANDER (c): Skogsbruk (1998-03-18) — PRESS0