Herr talman! Det här betänkandet är som tidigare
sagts framlagt med anledning av motioner som är
skrivna under allmänna motionstiden. Tyvärr blir ju
debatten litet grand rumphuggen eftersom allting
avslås med hänvisning till den utvärdering som har
gjorts av nya skogsvårdslagen och den proposition
som vi väntar i vår. Det betyder, vilket jag tycker är
litet beklagligt, att vi inte får någon ordentlig skogs-
debatt under denna mandatperiod. Vi har ju hela tiden
hänvisat till propositionen, och nu kommer den så
sent att den inte hinner behandlas. Det tycker jag är
tråkigt.
När det gäller skogen har vi i vår motion som vi
har skrivit under allmänna motionstiden försökt ha en
mer principiell hållning eftersom vi avvaktar proposi-
tionen från regeringen. Vi har kallat motionen Skogen
- näring för alla. Med det vill vi ha sagt att skogen
kanske är vår viktigaste naturresurs. Dels är den bära-
re av en stor biologisk och väldigt viktig mångfald,
dels är den vår civilisations lunga genom att den tar
upp koldioxid och producerar syre. Den är också
viktig, som har sagts, inom produktionen av skogsrå-
vara. Vi vet ju alla i dag att den är en viktig export-
näring. Den producerar ju också bär och vilt och har
en massa olika värden som kan vara svåra att uppskat-
ta i pengar.
Om man tittar på utvecklingen under de senaste
åren kan man konstatera att den har gått åt olika håll.
Å ena sidan kan man se ett ökat miljöengagemang
inom näringen. Det är en ökad kunskap bland skogsä-
gare, entreprenörer och industri. Man har kommit i
gång med skogscertifiering, och man använder sig av
miljöledningssystem etc. Å andra sidan får vi samti-
digt rapporter om skogsskövling. Man avverkar sko-
gar med höga naturvärden. Vi vet att hanteringen när
man bolagiserade och sålde ut Assi Domän var väl-
digt dålig. Riksdagens revisorer har kritiserat detta.
Man försatte tydligen ett tillfälle att både skydda skog
och att erbjuda ersättningsskog. Detta är alltså två
olika utvecklingstendenser.
Vi har valt att inte reservera oss på så många stäl-
len i vår motion med anledning av att vi väntar på
propositionen som kommer. Vi har i stället utvecklat
våra synpunkter i ett särskilt yttrande, där vi bl.a. har
lyft fram vikten av att vi ökar skyddet av skogarna
men också att vi ökar skyddet av rätt skogar. Vi vet i
dag att det är väldigt litet som är skyddat nedanför
den fjällnära skogen. Det är 0,6 %, vilket är långt
ifrån de 5 % som expertisen bedömer vara den lägsta
nivån, som ju kanske inte heller är tillräcklig. Det
ligger långt under nivån i många andra länder.
Vi har också tagit upp att det är viktigt att skapa
en långsiktig finansiering av skyddsvärd mark. Det är
intressant med den reservation som Centern yrkar
bifall till och som jag inte riktigt kan förstå, eftersom
det i reservationen står ungefär samma sak som i
betänkandet. Det verkar ju vara en lösning på gång.
Det som är politiskt intressant i den här frågan är att
det verkar finnas ett brett stöd för en typ av fond för
markinköp. Det tycker jag är något att ta fasta på. Jag
hoppas verkligen att utredaren, som skall vara klar så
snart som i juni, kommer fram med ett förslag i denna
riktning.
Jag vill också passa på att litet grand kommentera
Carl G Nilssons uppfattning att statens ägande av
skog är för stort. Jag hade för några år sedan förmå-
nen att sitta i den skogspolitiska utredningen. Vi gjor-
de en studieresa till Tyskland. Det var flera som tap-
pade hakan av förvåning när det visade sig att det
offentliga ägandet av skogsmark i Tyskland då var
betydligt större än i Sverige. Sedan dess har vi som
sagt sålt ut väldigt stora delar av den statligt ägda
skogen. Så jag undrar hur litet skog Carl G Nilsson
och moderaterna tycker att det är lämpligt att staten
äger eller skall vara i offentlig ägo.
Jag har också en liten fundering när det gäller
Centerns reservation om slutavverkningsåldrar, som
man inte yrkar bifall till. Det kan ligga någonting i
den. Men en av de saker som diskuterades i den
skogspolitiska utredningen var ju att man skulle lägga
över ett större ansvar på de enskilda skogsägarna och
att de skulle visa att de kunde klara av det. Man kan
konstatera att de inte har klarat av den delen som
gäller slutavverkningsåldrar. Det är fortfarande helt
andra saker som styr. Det visar också att detta med
miljöengagemang och miljöintresse får vika så fort
det finns andra, ekonomiska aspekter på skogsnä-
ringsfrågorna, vilket jag tycker tyder på behovet av en
starkare skogsvårdslagstiftning. Vi förväntar oss att
regeringens proposition innehåller skärpta krav när
det gäller skogsvårdslagen, bl.a. att man skall återin-
föra krav på röjning och gallring. Att man skall skärpa
reglerna för lägsta slutavverkningsålder tycker vi
också. Vi tycker också att man skall skärpa reglerna
för ransonering med slutavverkning. I sammanhanget
behöver man också se över jordförvärvslagen och
bosättningsplikten, som ju faktiskt bara är någonting
som finns på papperet i dag. I dag är det möjligt för
en enskild person att samtidigt köpa mark i flera olika
kommuner med löfte om att bosätta sig där. De kan
köpa upp skogen, avverka den och sedan bo någon
helt annanstans. Det var inte tänkt att det skulle vara
på det sättet.
Vi tycker också att tillämpningsföreskrifterna när
det gäller markberedning skall skärpas. Vi har faktiskt
nått framgång när det gäller miljöbalken, vilket är
intressant. Vi tycker också att man skall kräva säker-
het för återväxtåtgärder som följer fastigheten. Det är
också något som vi förväntar oss skall föreslås i den
kommande propositionen.
Vi har dock två reservationer i betänkandet som vi
tycker är angelägna. Den ena gäller rotsnurren. Jag
skall fatta mig kort för jag vet att Ragnhild Pohanka,
som vi har skrivit motion tillsammans med, kommer
att ta upp frågan. Det som är viktigt när det gäller
rotsnurren är att man utreder omfattningen och ansva-
ret. Det är många enskilda skogsägare som har drab-
bats av detta och som i god tro, utifrån de rekommen-
dationer som de har fått, har fortsatt att använda den-
na paperpot. Det har inneburit att de har fått plantor
som gör att de kanske får göra om allting efter 10-15
år. Det betyder att väldigt stora ekonomiska värden
står på spel.
Jag vill yrka bifall till reservation 13.
Vår andra reservation handlar om contorta, alltså
ett främmande trädslag. Återigen vill jag återknyta till
den skogspolitiska utredningen som diskuterade frå-
gan. Man ansåg att detta med contorta var något som
skulle utfasa sig självt, att det skulle försvinna. Det är
nämligen en hel del problem med contortaanvänd-
ning. Men fortfarande planteras rätt mycket contorta,
närmare bestämt 24 000 hektar år 1995, som är den
senaste uppgift som jag har kunnat få fram. Detta är
ett problem. Det är också en fråga som jag förväntar
mig att man tar upp i samband med utvärderingen av
skogsvårdslagen och i den kommande propositionen.
Jag står naturligtvis bakom också den reservationen,
men jag avser inte att yrka bifall till den i dag.
(forts.)
Ajournering
Kammaren beslutade kl. 17.59 att ajournera för-
handlingarna till kl. 19.00 för middagsuppehåll.
Återupptagna förhandlingar
Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00.