Fru talman! Jag är inte så säker på att vi är full-
ständigt överens när det gäller vare sig impediment
eller urskogar. Jag tror att Gudrun Lindvall delvis
missuppfattar mig. Jag har en betydligt större tilltro
till att impedimenten har ett värde som skyddade
områden. Där delar jag Carl G Nilssons uppfattning.
Vi måste se impedimenten som en resurs som redan är
frivilligt avsatt. Den är avsatt på grund av att den styrs
av skogsvårdslagens paragraf om impediment. I våt-
marksimpedimenten finns det väldigt många arter.
Däremot finns det hot mot många våtmarker på grund
av felaktigt lagda skogsbilvägar och felaktigt lagda
trummor.
I urskogsdiskussionen skall vi vara medvetna om
att de fjällkommuner som har blivit angripna av akti-
vistgrupper vid varje avverkningstillfälle faktiskt har
en snara om halsen. I dag pågår fortfarande en strid i
detta område som icke är tillfredsställande. I en
kommun som Arjeplog, där det finns ungefär 232 000
hektar produktiv skogsmark, brukas endast 114 000
hektar. Det innebär att man i princip bara brukar
40 % av allt som finns.
Fråga två får Gudrun Lindvall upprepa. Jag kom-
mer inte ihåg den.