Fru talman! Jag tror nog att jag har läst rapporten
ganska väl, och jag har tolkat den ganska konkret
eftersom jag fört diskussioner med bl.a. dem som
varit med vid utvärderingen.
Jag delar Carl G Nilssons uppfattning om att det
skett en attitydförändring och attitydförbättring i fråga
om skogsbruket. Men den hänförs till att man redan
på utredningsstadiet åtog sig att ta större hänsyn till
den naturliga hanteringen av skogsmark för att på det
sättet öka möjligheterna till en biologisk mångfald.
Man har lämnat 5 % av hyggena. Det gjordes inte
tidigare, utan då var det kalhuggna kalhyggen. I dag
finns där väldiga, fina lämnade boträd, död ved, och
man har lämnat skyddszoner mot våtmarker och lik-
nande. Detta skall skogsbruket ha en eloge för. Det
var inte det jag angrep, utan det att investeringarna
sjunkit med en miljard. Det borde oroa även Carl G
Nilsson. Investeringarna för den framtida tillväxten i
skogsbruket har sjunkit med en miljard under denna
tid.
Jag tror att det är fel att blanda ihop en ny avgift i
den mening som här diskuteras med den avgift som
presenterades i budgeten. Man borde nästan ta till sig
att vi i likhet med alla andra näringar bör stå för kost-
naden för tillsyn och säkerhet kring frömaterialet.
Detta är ju en kvalitetsgrej för svenskt skogsbruk i
diskussionen om hur vi hanterar dessa frågor.