Herr talman! Jag utgår från att det är tillåtet att
debattera även med andra interpellanter, och
därför skulle jag vilja ställa några frågor till Pär
Granstedt. Jag förstår att statsrådet kanske tycker
att det är för många att debattera med.
Pär Granstedt sade att det inte är något
märkvärdigt med det här avtalet och att vi måste
följa alla internationella avtal. Men det är väl ändå
en viss skillnad på detta avtal och andra
internationella avtal. Vi skall ju gå med i
Europaunionen, och även om det inte är så lätt att
säga vad ordet union i det här fallet kommer att
betyda, är det ändå någonting unikt, som vi inte har
varit med om tidigare. Den här unionen har ju egna
grundlagar, och den har också makt att sätta bakom
orden. Det kommer att finnas en gemensam bank,
och man skall föra en gemensam ekonomisk
politik. Det finns en domstol som kommer att
kunna döma över politiska beslut.
Pär Granstedt sade att ministerrådet inte kan fatta
betslut som strider mot den svenska grundlagen.
Menar han då att ministerrådet också skall följa
beslut som står i den svenska grundlagen?
Hur är det med den svenska
offentlighetsprincipen? I betänkande KU21, som
jag citerade förut, står det på s. 17 att det finns ett
problem, eftersom vårt grundlagsskydd också i
materiellt hänseende är mer långtgående än andra
länders.
Skall andra länder då följa den svenska
grundlagen? Har vi i så fall undersökt vad som står
i alla de andra ländernas grundlagar? Eller skall vi,
om alla ländernas grundlagar ingår i en gemensam
samling av grundlagar, omfattas av andra länders
grundlagar?
Detta var en intressant upplysning. Jag undrar
verkligen om det är så.
När jag fick denna tanke ur huvudet funderade jag
på Tyskland. I Tyskland finns väl prisstabiliteten
inskriven i grundlagen? Tyskland är ju väldigt
dominerande inom EU. Jag förstår att vi kommer
att föra den ekonomiska politik som Tyskland mer
eller mindre dikterar.
Jag skall nu vända mig till statsrådet. Hon sade att
EU bara har beslutanderätt över det som överlåts
åt EU, men EU har ju sin egen grundlag.
Ekonomin är det viktigaste, även enligt statsrådet.
I Maastrichtfördraget står det vad ministerrådet
kan och skall göra med medlemsstater som har för
stora underskott. Man skall övervaka att
statsskulden inte blir för stor. Man skall ge
rekommendationer om vad som skall göras. Man
talar om vad som behöver göras, och om det inte
görs kan medlemsstaterna bestraffas på olika sätt.
Man kan t.o.m. utdöma böter. Gäller den
grundlagen?