Herr talman! Jag skall delta i nästa debatt om
offentlighetsprincipen, men jag kan inte låta bli att
ställa några frågor när det gäller våra grundlagar,
inte minst efter Pär Granstedts anförande. Han
säger att ett svenskt medlemskap innebär att
ministrarna måste följa våra grundlagar, att vi
kommer att vara med om att fatta besluten och att
majoritetsbeslut gäller om några grundlagar skulle
vara i farozonen.
Då undrar jag: Hur blir det? Daniel Tarschys sade
i utredningen om utrikessekretessen att det när det
gäller sakområden kan bli konsekvenser för
grundlagarna. I det fallet kan den situationen
inträffa att det inte är fråga om att det krävs ett
majoritetsbeslut, utan vi kan också vara tvingade
att ändra grundlagen. Om vi inte ändrar grundlagen
kommer ändå EG-rätten att gälla.
Jag är förvånad över det något sturska svaret att det
inte behövs något undantag alls, utan att våra
grundlagar är helt och hållet garanterade. Är det
verkligen statsrådets uppfattning? Jag får inte den
uppfattningen när jag läser vad som sägs om t.ex.
utrikessekretessen, där det kan handla om
sakområden som inkräktar på våra grundlagar.