Herr talman! Vi rör oss kanske stegvis framåt på
det här området. Det är alltså klart att den
övervägande delen av textmassan i grundlagen,
som gäller att vi har kung, hur vi förrättar allmänna
val m.m., handlar om sådant som man inte i
förstone kan förvänta sig att EG kommer att lägga
sig i -- även om det inom EU finns republikaner som
tycker att vi inte skall prata så högt om demokratin
när statschefen har arvsrätt. Men jag kan hålla med
om att hela detta block kommer att ligga utanför.
Det vi diskuterar är de delar där det kan bli
konflikter. Konstitutionsutskottet har ägnat lång tid
åt att bearbeta det här och säger bl.a.:
''När det gäller tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen med sina detaljrika
regler är konfliktriskerna enligt utskottets
uppfattning större. Problemet sammanhänger med
att svensk offentlighets- och
yttrandefrihetslagstiftning inte bara åtnjuter
grundlagsskydd utan också i materiellt hänseende
är väsentligt mer långtgående än i andra europeiska
länder.''
Utskottet har också slagit fast att vi inte skall skriva
in några principiella begränsningar -- precis som
regeringen har sagt i propositionen -- om
överlåtande av beslutsmakt, utan det ger sig hur det
blir i framtiden. Utskottet konstaterar att det är
svårt att avgöra hur stor den här överlåtelsen blir.
Det slås fast i domarna, som jag tidigare sade, att
man inom EG betraktar EG-rätten som en ny rätt.
Det är inte bara fråga om en konvention i vanlig
mening, som Pär Granstedt ville ge sken av, dvs. att
den skulle vara likställd med barnkonventionen
eller Europakonventionen om mänskliga
rättigheter. Man betraktar EG-rätten som en ny
rätt, där EG-domstolen också står över de
nationella högsta domstolarna.
Inte ens på det här området, nämligen det som
berörs i kap. 2 om de mänskliga fri- och
rättigheterna, offentlighetsprincipen,
tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen -- som vi så dyrt och
heligt har slagit fast -- kan vi vara spiksäkra, enligt
utskottets betänkande.
I den information från Utrikesdepartementet som
distribueras till och används av skolor, bibliotek
och allmänhet säger man:
''Det är EG-domstolen som avgör om EGs
rättsakter överensstämmer med EGs fördrag eller
om de ska förklaras ogiltiga.''
I denna information framstår det som om EG-
domstolen har den här exklusiva rätten. Det är ju
något annat än framtoningen i statsrådets svar.