Herr talman! Jag vill börja med att till Bengt Hurtig
säga att det är alldeles riktigt att EG-domstolen har
en exklusiv rätt att uttolka EG-rätten -- inom sitt
område. Det är just det som det handlar om.
Jag talade om vad som händer vid en
kompetenskonflikt. I en kompetenskonflikt har
inte EG-institutionerna en exklusiv rätt att tolka
gränserna för kompetensen. De nationella organen
har samma uppgift.
Lena Klevenås talade om offentlighetsprincipen.
Vi får möjlighet att återkomma till den frågan i
nästa interpellationsdebatt. Jag kan ändå säga så
mycket nu som att det inte finns några EG-regler
som rör offentlighets- och sekretesslagstiftning.
Alla medlemsländer har sina egna lagar och
bestämmelser. Offentlighetsprincipen kommer
självfallet inte att beröras vid ett medlemskap,
eftersom vi skall fortsätta att tillämpa vår nationella
lagstiftning i det avseendet.
Lena Klevenås tog också upp frågor som rör
ekonomin. Ekonomin omfattas av EG-rätten. På
det området har EG-rätten företräde. Det har jag
sagt i mitt interpellationssvar, och det är ingen
tvekan om det. Här är det alltså fråga om vanlig
lagstiftning, inte grundlagar.
Det är riktigt att EG-förordningar får omedelbar
verkan i medlemsländerna. EG-förordningarna
gäller dock för det mesta tekniska problem av olika
slag. Det är således främst fråga om tekniska
anvisningar. Såvitt jag vet finns det inga EG-
förordningar som berör grundlagsområdet. I den
mån man vill komma in på det området sker det via
EG-direktiv. Jag kan således inte se att det är
möjligt att en EG-förordning går emot en grundlag.
Hans Göran Franck ställde en fråga om varför man
skulle anta ett vilande förslag beträffande
grundlagsändringarna inför en EG-anslutning. Om
man inte skulle ha antagit ett vilande förslag nu
skulle man behöva vänta till år 1998 för att
genomföra de nödvändiga ändringarna inför ett
EG-inträde. Det är naturligtvis inte önskvärt. Det
är ingenting som på något sätt föregriper en
folkomröstning. Det är en sak som man måste ha
om omröstningsresultatet blir positivt. Om det inte
blir positivt faller grundlagsändringen.
Lena Klevenås sade tidigare att det är mycket
motsägelsefullt att vi avger en deklaration om
offentlighetsprincipen, vilket man inom EG sedan
säger att man har noterat men att man förutsätter
att vi skall följa EG:s regelverk. Vi skall självfallet
följa EG:s regelverk i den här frågan. I det här
fallet är det fråga om det regelverk som EG har för
sina egna institutioner. EG har alltså inte några
bestämmelser om offentlighet och sekretess utöver
dem som rör deras egna institutioner. Alla
medlemsländer tillämpar sin egen lagstiftning. Det
är stor spridning på de bestämmelser som de olika
medlemsländerna har i detta avseende. Det finns
ingen som helst önskan, vare sig hos EG eller
medlemsländerna, att harmonisera den här
lagstiftningen. Vi kan se framför oss att den här
situationen kommer att bestå.