Herr talman! Statsrådet sade nästan ordagrant vad
som står i konstitutionsutskottets betänkande om
vad som gäller vid en s.k. konfliktsituation. Hon vill
inte kalla detta för en konflikt, utan hon menar att
man skall fråga sig om EU-organet har haft rätt att
med verkan för Sverige fatta ett sådant beslut som
det har fattat. Det handlar om vad vi har och inte
har överlåtit.
Såvitt jag har förstått gäller det som vi har överlåtit
regeringsformen. Konflikten kan dock uppstå i våra
andra grundlagar -- tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen. Då kan man väl inte
ställa sig dessa frågor. Själva överlåtelsefrågan är ju
hänvisad till regeringsformen, om jag har fattat
saken rätt.
Jag menar fortfarande att det kan uppstå
situationer när det gäller sakområden inom EU
som gör att vår grundlag inte kommer att gälla. Vi
kan sedan välja att ändra den eller ej. Enligt de
regler som råder kommer EG-rätten att gälla i
stället för våra grundlagar, oavsett vad vi gör.
Därför ter sig det citat som vi nyss hörde Birgitta
Hambraeus läsa ännu mer exceptionellt.
Statsrådet säger att det handlar om få områden,
men hon är medveten om att det kan inträffa att vår
grundlag inte kommer att gälla. Detta är viktigt
även om det bara handlar om några få områden.
Kan statsrådet peka på inom vilka områden vi kan
riskera att vår grundlag inte kommer att gälla?